Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning under 2012

Under 2012 har IFAU publicerat 28 rapporter och 26 working papers. I början av året fick vi utökat uppdrag på utbildningsområdet och nytt utökat namn. Nedan sammanfattar vi en del av våra rapporter samt länkar till ett par av de många seminarier och presentationer vi deltagit i under året.

Arbetsmarknadspolitik, sysselsättning och arbetsmarknadspolitiska program

Årets första rapport tog ett grepp om arbetsmarknadspolitiken under de senaste tjugo åren. I den konstateras att politikområdet decentraliserades under andra halvan av 1990-talet för att återigen centraliseras under 2000-talet. Det ökade användandet av externa kompletterande aktörer är dock ett tecken på decentralisering även under 2000-talet. Politiken och i synnerhet kommunalpolitikers beslutsunderlag har också granskats. Det visar sig att om kommuninvånarna är engagerade i sakfrågorna, och om det finns stor politisk oenighet, används expertrapporter mer.

Jobbskatteavdraget har varit aktuellt i ett par rapporter. Det är väldigt svårt att utvärdera hur det i praktiken har påverkat sysselsättningen. Detta eftersom det är svårt att hitta en jämförelsegrupp då alla som jobbar har rätt till avdraget. Rapportförfattarna gör ett försök, men resultaten är inte robusta och det går inte att dra några säkra slutsatser kring effekterna, menar de. I en annan rapport studeras det förstärkta jobbskatteavdraget och de sänkta arbetsgivaravgifterna för dem över 65 år. Där finner rapportförfattaren att skattesänkningen och de sänkta arbetsgivaravgifterna har lett till att män, men inte kvinnor, arbetar längre. Särskilt stora var effekterna bland egenföretagarna.

De som varit borta från arbetsmarknaden i minst 12 månader är berättigade till nystartsjobb, ett ordinarie jobb med en anställningssubvention.  Nystartsjobben bidrar till kortare arbetslöshet och ökad sysselsättning. Flödet från arbetslöshet till arbete ökar med 17 procent. Istället för 20 månaders arbetslöshet sjunker den förväntade tiden i arbetslöshet för en genomsnittlig långtidsarbetslös till cirka 18 månader. Det är en relativt stor effekt och i linje med tidigare forskning om anställningssubventioner. Men drygt sex av tio arbeten skulle kommit till stånd även utan subvention, en del av dem som får jobb med subvention hade alltså fått sitt jobb även utan subventionen. Ytterligare en rapport om långtidsarbetslösa, den här gången något äldre (55+), visar att gruppen lämnade arbetslösheten snabbare när de obligatoriska aktiveringsprogram (ALU eller arbetspraktik) de skulle delta i införs tidigare, jämfört med senare. Sannolikheten att få ett jobb ökade med ungefär 10 procent och tycks drivas av ett ökat arbetssökande just innan programstart.

De som varit arbetslösa en kortare tid kan sedan 2009 få hjälp av en jobbcoach, antingen en privat coach eller en coach inom Arbetsförmedlingen. Det visar sig att de som gått hos en coach är nöjdare och gör mer än de som inte får hjälp av en coach. Coachningen tycks inte ha hjälpt hela deltagargruppen så att de fått arbete snabbare, men resultaten pekar på att coachningen förkortar arbetslösheten 1–2 veckor för kvinnor, personer med mycket korta arbetslöshetstider, de med eftergymnasial utbildning och utomnordiskt födda. Dessa fick framförallt olika tillfälliga anställningar.

Hälsa och rehabilitering

Sjukfrånvaron i Sverige ökade kraftigt under 1990- och början av 2000-talet, för att sedan sjunka. De som arbetar på stora arbetsplatser har fler sjukskrivningsdagar än dem som arbetar på små arbetsplatser. Det beror på att de är borta ofta, men under korta perioder. Arbetstagare på stora arbetsplatser kommer snabbare tillbaks till arbetet jämfört med dem på små arbetsplatser. Mönstret är tydligast för män i privat sektor.

Rehabiliteringsgarantin syftar till att de som är eller riskerar att bli sjukskrivna för långvarig smärta eller ångest, stress och depression ska få behandling och behålla eller återfå arbetsförmågan. Den har två komponenter, kognitiv beteendeterapi (KBT) och smärtbehandling (MMR). De som deltog i KBT hade 26 procents lägre sjukfrånvaro året efter behandlingen och åt mindre läkemedel, givet att de inte var sjukskrivna vid behandlingens början, finner vi i en rapport. En lite mindre grupp var sjukskriven när behandlingen började, där sågs inga effekter varken på sjukskrivning eller läkemedelsanvändning. Smärtbehandlingen ökade däremot sjukfrånvaron betydligt.

Både Arbetsförmedlingen och privata aktörer arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering av långtidssjukskrivna. Genom att studera en experimentliknande situation finner rapportförfattarna att aktörerna arbetar ungefär lika bra med rehabiliteringen. Jobbchanserna är lika stora för de som deltog hos en privat aktör som hos Arbetsförmedlingen. Kostnaderna var också ungefär lika stora.

I tidigare forskning har det framkommit att stora inkomstskillnader kan påverka hälsan negativt hos invånarna. I en studie av flyktingar som genom 1980- och 90-talets placeringspolitik i det närmaste slumpmässigt kom att bo i områden med olika stora inkomstskillnader finner rapportförfattarna inte att de påverkas av hur stor skillnaden är mellan de högsta och lägsta inkomsterna i ett område.

Flera saker kan påverka sjukfrånvaron, alkoholkonsumtion kan tänkas vara en av dessa orsaker. Vi fann att den svenska sjukfrånvaron i gränsområdena mot Finland mycket riktigt steg när Finland år 2004 sänkte alkoholskatten rejält. Till följd av en ökad alkoholkonsumtion steg männens frånvaro med 5 procent och kvinnornas med 13 procent. Dödligheten och sannolikheten att bli inlagd på sjukhus på grund av alkohol ökade inte. I jämförelse med hur mycket sjukfrånvaron varierar i Sverige över tid anser rapportförfattarna att effekterna av den finska skattesänkningen inte var särskilt stora. Effekterna på dödlighet och sjukfrånvaro i Finland var däremot mycket stora och Finland har återigen höjt sin alkoholskatt.

Vi har också givit ut en forskningsöversikt om sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö, hälsa och produktion. Rapportförfattarna finner att det finns begränsade vetenskapliga belägg för att produktionen till exempel ökar med en god psykosocial arbetsmiljö. Forskningen är bristfällig och det finns helt enkelt inte tillräckligt bra studier på området.

Utbildning

Fler friskolor i en kommun förbättrar alla elevers resultat, var huvudresultatet i en av årets allra mest uppmärksammade och diskuterade rapporter. Rapportförfattarna finner att en ökande andel grundskoleelever i friskolor har lett till högre provresultat och betyg i årskurs 9. Det gäller både för elever i friskolor och kommunala skolor. Effekterna finns kvar även i gymnasiet och högskolan. De finner inte att skolkostnaderna ökar till följd av reformen. Författarna diskuterade rapporten på ett seminarium vid SNS. Även rektorns ledarskap påverkar elevernas studieprestationer. Dessutom spelar rektorn roll för lärarnas lönespridning och vilka lärare som arbetar på skolan, skolans personalomsättning och andelen långtidssjukskrivna. Det är däremot svårt att förklara ledarskapet på välfungerande skolor, varken utbildningsbakgrund eller vad de arbetat med tidigare har betydelse för utfallen. Lärarutbildade rektorer tycks t.ex. inte bidra till högre studieresultat.

Vikten av tidiga insatser för barn med svårigheter har uppmärksammats vid ett heldagsseminarium  med inbjudna talare, och i en rapport. Rapportförfattarna kartlägger hur samhällets stöd till barn ser ut idag. De konstaterar att skolan och samhället har problem med att ge alla barn en god start. Allt färre av de svagaste grundskoleeleverna har behörighet till gymnasiet och det finns också tecken på att andelen med olika psykiska problem ökar. De drar slutsatsen att det behövs mer kunskap, bland annat att statistiken om barn behöver systematiseras, utvidgas och samordnas. Möjligheterna att förebygga och att hjälpa de barn som hamnar efter är större ju tidigare man upptäcker svårigheterna.

Föräldrarnas inkomst och utbildning spelar stor roll för barnens inkomst och utbildning, det vet man sedan tidigare. Familjebakgrunden spelar lika stor roll för grundskoleelevernas skolprestationer idag som de gjorde för 20 år sedan, visar en ny rapport. Det är möjligen förvånande. Men skillnaderna mellan olika skolor har däremot ökat betydligt. Andelen av variationen i betyg i årskurs 9 som förklaras av vilken skola eleven går i har ökat från 4 till 10 procent, mer än en fördubbling. Delvis beror det på att skolorna idag är mer segregerade, elever idag är mer sorterade och går i högre utsträckning i skolan tillsammans med kamrater från en bakgrund som liknar deras egen. Även äldre generationers inkomst och utbildning spelar förvånansvärt stor roll för barnbarn- och till och med barnbarnsbarn utbildning och inkomst. Om far- och morföräldrarna tillhörde den översta femtedelen av inkomstfördelningen har deras barnbarn mer än dubbelt så stor chans som andra att också vara i toppen av inkomstfördelningen. Även utbildningssambandet är starkt.

En ofta diskuterad fråga är om skolklassens storlek spelar roll för elevernas resultat. Det har varit svårt att visa att små klasser skulle ge bättre resultat eftersom det ofta inte är en slump vilka elever som går i små klasser. I en uppmärksammad rapport visar rapportförfattarna genom att använda en regel som fanns på 1980-talet att mindre klasser i mellanstadiet faktiskt ger bättre studieresultat och dessutom en högre lön som vuxen. En minskning av gruppstorleken med fem elever innebar drygt 3 procents löneökning. Resurser i skolan spelar roll inte bara för elevresultaten utan också för produktiviteten senare i livet, är rapportförfattarnas slutsats.

Mer på skolans område: Gymnasiebetygen tappar sitt prognosvärde efter några år och visar inte vilka studenter som klarar högskolan bäst. När studenten haft ett uppehåll mellan gymnasie- och högskolestudier visar en rapport att de med höga betyg inte klarar studierna bäst. Sambandet mellan betyg och hur väl studenten klarar högskolestudierna är störst första året på högskolan och försvagas sedan. Rapportförfattarna följer 5 900 studenter som gick ett ekonomprogram på svenska högskolor och universitet 1993–96.

Deltagarna i svenskundervisningen för invandrare (Sfi) kan sedan några år få upp till 12 000 kronor i bonus för att de har klarat vissa kurser inom en viss tid. Vi studerade försöksverksamheten med Sfi-bonus och fann att möjligheten förbättrade studieresultaten i Stockholms kommun, där 60 procent av försöksdeltagare gick. Av hundra nyanlända var det tre fler än tidigare som klarade Sfi. Effekterna var likartade för män och kvinnor, men större för de yngre än för de lite äldre. I andra kommuner fanns det ingen effekt av bonusen. Möjligen kan det bero på att det gick att starta Sfi-undervisningen snabbare i Stockholm jämfört med de andra kommunerna och deltagarna där då hade längre tid på sig att uppnå de uppsatta målen.

Kollektivavtal

Kollektivavtal har en central roll på den svenska arbetsmarknaden. Många av de kollektivavtal som finns i kommuner och landsting innehåller flexiblare regler jämfört med gällande lagstiftning. Dessa är ofta till arbetstagarnas nackdel, bland annat har de skyldighet att vikariera för frånvarande arbetstagare parallellt med sina vanliga arbetsuppgifter och det finns också avvikelser om företräde till högre sysselsättningsgrad. Kollektivavtalen och deras innehåll studeras också i en annan rapport där författarna finner att lönebildningen för ungdomar varierar mellan olika avtalsområden och det är olika hur kopplingen mellan avtal och faktisk lön ser ut. Ungdomarnas löner styrs antingen av parternas rikstäckande branschavtal (servicesektorn) eller av lokala arbetsplatsspecifika överenskommelser (industrisektorn). Individuell lönesättning är mer ovanligt.

Föräldraledighet och föräldraskap

Sverige har en väl utbyggd föräldraledighet och vi vet att den används olika av män och kvinnor. År 1989, 1995 och 2002 förlängdes antalet föräldradagar, både med gemensamma dagar och med dagar vikta för den ena föräldern (”pappadagar”). I en rapport under året har vi visat att reformerna ledde till att både mammor och pappor var lediga längre. Männen och kvinnorna tog ut lika många dagar, vilket innebar att papporna ökade sin totala ledighet betydligt. Två tredjedelar av dagarna användes för att förlänga den sammanhängande ledigheten och resterande dagar för att ta strödagar. Hur föräldrar använder föräldraledigheten påverkar deras arbetssituation. I en annan rapport finner rapportförfattarna att ankomsten av ett tredje barn påverkar mammornas arbetsinkomster de två första åren, men att inkomsterna återhämtas snabbt. Trebarnsmammorna tycks inte tappa ytterligare i lön jämfört med tvåbarnsmammorna .

Förlusten av ett barn har omfattande konsekvenser för föräldrarna, de får försämrad hälsa, minskade inkomster och ökad risk för skilsmässor i många år. Arbetsinkomsten sjunker med 18 respektive 10 procent för mammor respektive pappor året efter förlusten. Fem år senare är inkomsten fortfarande lägre än andras. Sannolikheten att läggas in på sjukhus för mentala problem ökar. Effekterna är lika stora oavsett om barnet bor hemma eller inte och är oberoende av barnets ålder. I rapporten följer författarna föräldrar som förlorat ett barn genom en olyckshändelse.

Diskriminering i arbetslivet

Diskrimineringen på arbetsmarknaden är omvittnad. I ett valexperiment har rekryterare i Stockholms län fått välja vilken av två hypotetiska sökande som de skulle anställa eller kalla till en intervju. Rapportförfattarna finner att arbetsgivare väljer bort arbetssökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande. Kraftigt överviktiga eller de som varit sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året hade cirka 80 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna arbete jämfört med andra. För att vilja anställa skulle lönen behöva sänkas med upp till 50 procent. Även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll. Stora företag med minst 250 anställda verkar vara mindre benägna att diskriminera jämfört med mindre. Arbetsgivarna tycks vara osäkra på hur de ska bedöma vissa grupper, sammanfattar rapportförfattarna.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2013-01-29