Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning under 2013

Under 2013 gav IFAU ut 26 rapporter och 27 working paper. Här sammanfattar vi ett urval utifrån sex bredare ämnesområden - kvinnor på arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiska program, utbildning och skola, ungdomsarbetslöshet samt löner, arbetsgivaravgifter och nätverk .

Att bilda familj påverkar kvinnorna – om löneskillnader, sjukfrånvaro, föräldraledighet, vab och föräldraförsäkring

Att få sitt första barn innebär en omställning för de nyblivna föräldrarna. För mammorna får det också konsekvenser på arbetsmarknaden i många år framöver. Femton år efter första barnet har inkomstskillnaden mellan pappan och mamman i genomsnitt ökat med 35 procentenheter. Hos par i 40-årsåldern uppskattas ungefär tre fjärde­delar av inkomstskillnaderna kunna förklaras av att de bildat familj. På kort sikt tycks inte kvinnornas löner påverkas, men efter 15 år har löneskillnaderna ökat med i genomsnitt 10 procentenheter. En anledning är att mammorna arbetar mindre, detta minskade arbetsutbud tillsammans med en minskad anknytning till arbetsmarknaden leder till att inkomst och lön går ner.

Första barnet får också konsekvenser för mammornas sjukfrånvaro. Mammornas sjukfrånvaro stiger vid första barnet och mammorna har dubbelt så många sjukfrånvarodagar som papporna (mätt efter 14 dagar). Är mammorna också sjukare? Nej, är rapportförfattarnas slutsats, mammorna har inte sämre hälsa utan kvinnornas större familjeansvar och svagare anknytning till arbetslivet kan vara en orsak till den ökade sjukfrånvaron. Kvinnor verkar också i genomsnitt ha ett mer förebyggande och riskaversivt beteende, de är t.ex. mer sjukfrånvarande än män efter en sjukhusvistelse. Kvinnor med barn ökar sin sjukfrånvaro mest. Det tycks också finnas ett samband mellan att föräldrarna var sjukfrånvarande under barndomen och den egna sjukfrånvaron som vuxen. Kopplingen är särskilt stark om föräldrarna var mycket sjukfrånvarande.

På temat familj och frånvaro har IFAU också konstaterat att anställda på små företag minskade sitt uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab) när anställningsskyddet i små företag försämrades år 2001. Motsvarande minskning fanns inte i lite större (11–50 anställda) företag. Rapportförfattaren är försiktig med att kalla det en effekt, men menar att resultaten är i linje med tidigare forskning om hur ett försämrat anställningsskydd påverkar de anställdas sjukfrånvaro.

Nyanlända familjer får full föräldraförsäkring för medföljande barn upp till åtta år. Det innebär att kvinnornas arbetskraftsdeltagande och sysselsättning är lägre än vad den annars skulle ha varit. Sju procentenheter fler av mammorna med mindre barn (2–6 år) stannade utanför arbetskraften två år efter att familjen fått uppehållstillstånd jämfört med dem som kom till Sverige med äldre barn (7–10 år). Papporna påverkades inte alls.

Arbetspraktik, jobb- och utvecklingsgarantin och jobbtorg i Stockholm

De arbetsmarknadspolitiska programmen syftar till att ge de sökande nya färdigheter och kontakter för att snabbare kunna möta arbetsgivarnas efterfrågan. Forslund och Vikström (2000)  drar slutsatsen att ju närmre ett program ligger ett ordinarie arbete desto bättre utfall. I linje med den slutsatsen fann vi att arbetspraktik hjälper deltagarna tillbaks till arbete snabbare än arbetsmarknadsutbildning eller öppen arbetslöshet. Men utfallet är beroende av uppföljningshorisont – utbildningen tycks vara lite bättre på längre sikt. Effekten var i genomsnitt större för kvinnor än för män och för yngre relativt de äldre. 

Jobb- och utvecklingsgarantin är Arbetsförmedlingens största program med över 100 000 långtidsarbetslösa deltagare. Coachning och kartläggning är vanliga aktiviteter, men deltagarna får mindre hjälp med de viktiga arbetsgivarkontakterna visar både enkät- och registerstudier. Tre av tio som nått fas tre (sysselsättningsfasen) har t.ex. inte haft arbetsplatsförlagda aktiviteter eller arbetsmarknadsutbildning tidigare under programmet. I fas tre var 75 procent nöjda och tyckte att uppgifterna var meningsfulla.

Nöjda var däremot inte de utrikes födda långtidsarbetslösa med försörjningsstöd i det kommunala programmet Jobbtorg i Stockholms stad. En majoritet tycker att aktiviteterna var dåliga eller mycket dåliga (över 60 %) och deltagarna skulle hellre söka jobb via Arbetsförmedlingen eller på egen hand.

Utbildning  – längre yrkesutbildningar bidrog inte till minskad arbetslöshet, föreställningar om kvinnligt och manligt samt valfrihetens effekter på elevresultat

Utbildning är centralt i barns, ungdomars och många vuxnas liv. En avslutad gymnasieutbildning är en viktig framgångsfaktor för hur det går på arbetsmarknaden. När yrkeslinjerna förlängdes från två till tre år blev de allmänna ämnena fler. Ett argument för det var att eleverna genom breddade kunskaper skulle undvika framtida arbetslöshet. Det skulle vara lättare att ställa om i ett arbetsliv som förändrar sig. Men det tycks inte som att de som hade gått ett treårigt yrkesgymnasium klarade sig bättre än de som hade gått ett tvåårigt. Vid krisen 2008–2010 löpte de som hade treårigt gymnasium och hade haft låga betyg från grundskolan istället högre risk för arbetslöshet. Mönstret är tydligast bland pojkar och beror troligen på ett ökat antal avhopp från de längre yrkeslinjerna. 

De svenska yrkesprogrammen är liksom arbetsmarknaden starkt könsuppdelad. Två forskare har genom deltagande observation och intervjuer studerat hur ungdomar socialiseras in i vård- respektive byggyrken. Forskarna finner att traditionella könsnormer bevakas och praktiseras. Det kan vara svårt för det underrepresenterade könet att bli ”en i gänget”. Individerna riskerar att bli representanter för sitt kön snarare än en individ som är undersköterska, målare eller snickare.

Möjligheten att välja skola har ökat valfriheten, men har i regel mycket små effekter på elevernas resultat. De små positiva effekter som finns är ganska osäkra och nästan bara begränsade till städer. 

Ungdomsarbetslöshet, psykisk hälsa och vikten av tålamod

Ungdomsarbetslösheten har varit mycket debatterad under 2013. Hur hög den är, hur stort problemet är och om det ger varaktiga effekter. IFAU har haft ett webbsänt seminarium på temat, där bland annat omfattningen och de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar diskuteras. Att sänka skatten på arbetskraft genom att generellt sänka arbetsgivaravgifterna för unga verkar inte ha haft så stora effekter på sysselsättningen. Den första sänkningen höjde de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Den andra sänkningen tycks inte haft någon ytterligare effekt. Intäktsbortfallet per skapat jobb är stort.

Många ungdomar är arbetslösa korta tider, men för ungdomar som saknar gymnasieutbildning eller t.ex. har psykiska problem kan tiden i arbetslöshet bli lång och extra svår. Ungdomars psykiska hälsa, personlighet, tålamod, förmåga att anpassa sig i skolan samt deras intelligensnivå påverkar nämligen hela deras arbetsliv. Faktorerna förklarar också delvis sambandet mellan ungdomsarbetslöshet, framtida arbetslöshet och förtidspension, samt försörjningsstöd.

Arbetslösheten leder till att många unga har försörjningsstöd (socialbidrag). Tyska data visar att både starka och svaga sanktioner tycks påverka ungdomarnas övergång från försörjningsstöd till arbete. De starka sanktionerna har större effekt, men då de i stor utsträckning tar bort allt ekonomiskt stöd till den unge blir en av författarnas slutsatser att det behövs mer forskning om hur en väl avvägd sanktion ser ut.

Lön och inkomst hos utrikes födda och nyanställda, vikten av nätverk

Lönebildningen har stor betydelse för vilken mängd arbetskraft som arbetsgivarna efterfrågar. Det finns flera löneskillnader i Sverige. Kvinnor har t.ex. lägre lön än män (vilket vi diskuterade ovan) och de som är födda utanför Europa har lägre lön än de som är födda i Sverige. Lönegapet mellan utrikes och inrikes födda svenskar tycks inte minska när utomeuropeiskt födda byter arbetsplats eller yrke, det gör det däremot när individerna stannar på en arbetsplats. Resultaten ska dock inte tolkas som att utomeuropeiskt födda ”gynnas av att stanna” på en plats då rapporten inte avgör varför en individ byter arbetsplats eller stannar kvar. Även de som kommit till Sverige före 16 års ålder och fått sin högsta utbildning i Sverige har lägre lön än svenskfödda.

Arbetsgivaren sätter lön efter flera kriterier – formella meriter som utbildning och erfarenhet vägs in. Men mer dolda förmågor är svårare att värdesätta för en arbetsgivare vid nyanställning. En lösning kan vara att anställa tidigare arbetskamrater till redan anställda. Genom referenserna ökar nämligen möjligheten att värdera mer dolda förmågor redan från början. De som anställts via kontakter har kortare formell utbildning än andra anställda, men bättre förmågor i andra dimensioner. Att anställa individer som man har kunskap om via sommarjobb eller via andra anställda verkar vara ett viktigt sätt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Gymnasiestudenter på yrkesprogram har 35 procentenheter högre sannolikhet att få sitt första mer varaktiga jobb efter studenten på de arbetsplatser där de jobbat under studietiden, jämfört med elever från samma yrkesprogram och skola. Det är dock inte alltid säkert att ett skapat kommunalt sommarjobb leder till mer arbete för den som haft ett sådant.

Löneökningstakten har hållits tillbaks

Inför utvidgningen av EU och öppnandet av gränser mot de nya EU-länderna i maj 2004 fanns diskussioner hur det skulle påverka lönerna i Sverige. En av våra rapporter visar att lönerna har hållits tillbaka något. Förvärvsinkomsterna sjönk med cirka 1 procent för individer som bodde i och omkring färjeläger i södra Götaland, relativt dem som bodde längre bort. I tillverkningsindustri och företagstjänster (bemanningsföretag) var effekterna störst. Det fanns inga säkra effekter på sysselsättning och månadslöner. 

Något som också antas ha hållit tillbaks löneökningstakten är jobbskatteavdraget och den lägre a-kassan. Det har lett till att det blivit mer lönsamt att arbeta i förhållande till att få inkomst från t.ex. arbetslöshetsförsäkringen. Den så kallade nettoersättningsgraden minskade. Det har i sin tur lett till att de svenska löneökningarna beräknas ha hållits tillbaks: 1 procentenheters lägre nettoersättningsgrad beräknas ge 0,2–0,4 procents lägre lön. En återhållsam lönebildning förväntas i sin tur vara bra för sysselsättningen. 

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2014-04-29