Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Om betygsinflation

Betygsinflation brukar beskrivas som att betygen blir allt högre utan att det har täckning i att de faktiska kunskaperna har ökat. Andelen elever med toppbetyg har stigit mycket snabbt medan kunskapsnivån snarare tycks ha sjunkit enligt Skolverket.  

Betygsinflationen diskuteras i översikten Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter – vad säger forskningen? av Anders Björklund, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert. De finner att i samband med att de målrelaterade kursbetygen infördes så ökade betygsinflationen. Inflationen tog fart i slutet av 1990-talet och då framförallt i ämnen utan centralt bestämda betygskriterier, det vill säga utan nationella prov (s 24f). Allra mest har betygen ökat i de praktisk-estetiska ämnena bild, musik, idrott och hälsa, hemkunskap samt slöjd. För matematik, svenska och engelska är skillnaden mellan åren små och i det närmaste obefintlig mellan 1989 och 2001. Skillnaden är något större för teoretiska ämnen som inte har nationella prov medan betygsutvecklingen i praktisk-estetiska ämnen är enorm. 

– Den dramatiska skillnaden i utvecklingen av betyg över tid tyder på att betygen inte är okomplicerade som ett mått på elevernas kunskaper. För en del av de andra teoretiska ämnena kanske de nationella proven varit normerande medan det för de praktiska ämnen har tillåtits att skena, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna.

Leder skolkonkurrensen till högre betyg? I Sverige har vi konkurrens mellan skolor och samtidigt en relativ frihet för betygssättarna. Det finns t.ex. få centralt rättade prov som lärarna måste anpassa sig till. En skolas höga snittbetyg kan användas som en konkurrensfördel gentemot andra skolor. Det kan i sin tur leda till betygsinflation. I rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola drar författarna slutsatsen att ökad skolkonkurrens endast kan förklara en mindre del av betygsinflationen. Det är inte uppenbart att betygsinflationen är starkare i fristående grundskolor (s 295). Däremot tycks det finnas en avvikelse i gymnasieskolor. I kommuner med större konkurrens i termer av antal friskoleelever finns det tecken på att betygssättningen är mer generös i fristående gymnasieskolor och att betygsinflationen är större. De uppmätta sambanden är dock små. Sambanden mellan betygsinflation och skolkonkurrens är känsliga för val av specifikation och metod (s 299). Det är de praktiskt-estetiska ämnena som ökar mest.

Det finns skillnader i reslutat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor, visar Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich (Rapport 2016:10). Elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. Fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än de kommunala. 

Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar finns det inga skillnader i provresultat mellan att gå i en fristående eller en kommunal skola. Det finns inte heller några skillnader för elever med utländsk bakgrund.

Däremot finns en skillnad för elever med relativt låga grundskolebetyg, en grupp som är överrepresenterad vid fristående gymnasieskolor. Provresultaten är särskilt låga bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program i fristående skolor. Gruppen har ungefär 0,5 meritpoäng lägre resultat än jämförbara elever vid kommunala skolor.

– I genomsnitt är skillnaden mellan fristående och kommunala gymnasier relativt liten och för flera grupper tycks det inte spela någon roll vilken huvudman man valt, säger Björn Hinnerich. Dock är det bekymmersamt att de med lägre grundskolebetyg är överrepresenterade på fristående skolor och att det är samma grupp som presterar svagast där.

De finner vidare att fristående skolor gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än kommunala skolor. Rapportförfattarnas jämför skolornas egna interna bedömningar och den externa bedömningen gjord av Skolinspektionen av exakt samma provsvar. De finner att skillnaden motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än på yrkesförberedande.

– Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan, säger Jonas Vlachos.

I rapporten Diskrimineras pojkar i skolan? finner författarna en betydande betygsinflation. Där ges en bild av hur betygssättning går till i ett ämne som har nationella prov. Björn Tyrefors Hinnerich, Erik Höglin och Magnus Johannesson studerar nationella prov i svenska. Genom att avidentifiera och rätta om de nationella provens uppsatsdel finner de att elevernas ordinarie lärare sätter högre betyg på eleverna än vad en omrättande lärare gör. 

Rapportförfattarna finner att elevernas ordinarie lärare sätter 13 procent högre betyg än en lärare som inte känner eleverna. Andelen som fick de högsta betygen (VG och MVG) sjönk och andelen som fick betyget icke godkänt var betydligt högre. Rapportförfattarna tolkar det som en betydande betygsinflation i de nationella proven. Deras fråga var också om pojkar diskrimineras i skolan, eftersom de har lägre betyg. Det finner de inte: Flickorna hade i genomsnitt 15 procent bättre betyg än pojkarna när de ordinarie lärarna rättade proven. Flickorna behöll försprånget och fick även bättre betyg än pojkarna efter avidentifieringen. Rapporten finner därför inget stöd för att pojkar skulle få sämre betyg på grund av sitt kön. 

Den lärare som rättade proven en andra gång fick en text som skrivits i ett ordbehandlingsprogram. Det var då inte möjligt att göra antaganden om elevens kön t.ex. utifrån handstil. Rapportförfattarna analyserade cirka 1 700 nationella prov i svenska B från 94 gymnasieskolor läsåret 2005/06. Det är den mest omfattande skriftliga delen av provet som analyserats, där eleverna väljer ett ämne och skriver en uppsats.

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2017-09-07