Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Om de ökande avhoppen från gymnasiet

Sedan början av 1990-talet har andelen som slutfört gymnasiet minskat kraftigt. I ett par IFAU-rapporter diskuteras varför avhoppen har ökat. Rapportförfattarna finner att de mål- och kunskaprelaterade kursbetygen och det tredje året på yrkesinriktade program har bidragit till att fler inte fullföljer gymnasiet.

De målrelaterade kursbetygen gav fler avhopp konstateras i rapporten Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter – vad säger forskningen?. Där visar Anders Björklund, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson och Björn Öckert att de mål- och kunskapsrelaterade kursbetygen gjorde att andelen som slutförde gymnasiet sjönk kraftigt under 1990-talet.

Avhoppen ökade både i yrkes- och studieförberedande program, men var ett särskilt stort problem i yrkesprogrammen där andelen som gick klart minskade med 5,1 procentenheter till följd av de nya betygen. I de studieförberedande programmen minskade andelen som gick klart ett program med 1,4 procentenheter. Allra sämst gick det för elever med låga grundskolebetyg.

Avhoppen och den ofullständiga skolgången ger dessa ungdomar sämre chanser på arbetsmarknaden. Elever på yrkesprogrammen som fått målrelaterade betyg i gymnasiet hade i genomsnitt 6 procents lägre inkomst vid 26 års ålder, jämfört med dem som fått de gamla relativa betygen. Studiesvaga elever påverkades mest. Elever som haft låga grundskolebetyg hade 13 procent lägre inkomster.

– Betyget ”icke godkänt” och ett ofullständigt gymnasiebetyg är troligen en dålig signal till en blivande arbetsgivare. Dessutom kan elevernas motivation påverkas negativt om de får betyget ”icke godkänt” på ett tidigt stadium, säger forskaren Björn Öckert.

De målrelaterade betygen gjorde också att många elever tog längre tid på sig att fullfölja studierna. Därför förlorade de också värdefull arbetslivserfarenhet.

Samtidigt med de målrelaterade betygen ökade betygsinflationen, framförallt i ämnen utan centralt bestämda betygskriterier. Det beror troligen inte på de nya betygen utan på frånvaron av nationella prov i olika ämnen, menar forskarna.

Det målrelaterade betyget ska fylla tre funktioner: det ska rangordna elever för antagning till vidare studier, mäta kunskapsutvecklingen över tid och mäta skolans måluppfyllelse.

– Sunt förnuft (och elementär analys) säger att ett instrument aldrig kan fylla alla tre olika funktioner på ett bra sätt. I själv verket skulle vi vilja säga att meritvärdesystemet inte fyller någon av dessa funktioner på ett bra sätt, skriver rapportförfattarna.

Det tredje året på yrkesprogrammen ökade också avhoppen visar en rapport från IFAU från 2009. Caroline Hall konstaterar i rapporten: Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster att att yrkesprogrammens förlängning från två till tre år innebar att fler elever med sämre grundskolebetyg och lågutbildade föräldrar lämnade gymnasiet. I genomsnitt ökade avhoppen med 3,8 procentenheter, och för elever med låga grundskolebetyg ökade avhoppen med 8,3 procentenheter. Förlängningen innebar inte att fler elever från de yrkesförberedande programmen började studera på universitet och högskola.

– Studiemotiverade yrkeselever använde troligen Komvux för att få högskolebehörighet tidigare, säger Caroline Hall.

Det finns inte heller några starka tecken på att yrkesutbildningarnas förlängning har lett till högre inkomster för ungdomarna på sikt.

Kontaktpersoner: Björn Öckert, Caroline Hall


Publicerad av:

Margareta Wicklander

Senast uppdaterad:

2016-02-23