Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning under 2018

IFAU publicerade under året 28 rapporter och 26 Working papers. 17 artiklar accepterades för publicering i vetenskapliga tidskrifter. 

Arbetsmarknad

Sverige har just nu ett högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Andelen äldre som är kvar i arbetskraften är större idag än för 20 år sedan, mycket tack vare olika politiska beslut (R2018:20). Den goda svenska arbetsmarknaden har gjort att diskussioner om bristyrken och att många lämnar sina jobb, särskilt i offentlig sektor. Vi visar att det inte skett några dramatiska förändringar i andelen utbildade lärare, förskollärare, sjuksköterskor och poliser som arbetar inom det område de utbildats till. Från 2010 ökar dock andelen som lämnar yrke och bransch inom alla grupper (R2018:19).

Den goda sysselsättningen och låga arbetslösheten är dock inte lika i alla grupper. Utrikes födda, äldre och lågutbildade tillhör de ungefär 12 procent av befolkningen som oftare står utanför både arbete och studier (R2018:22). 

För utrikes födda går vägen in på arbetsmarknaden inte sällan genom företag med låga löner och där många andra utrikes födda är anställda. Mönstren är liknande i Sverige och Finland, trots väldigt olika invandringshistoria (R2018:25). En ingångsbransch för utrikes födda är jobb på caféer och restauranger. Om du är man och född utanför Europa är det dock signifikant svårare att komma till intervju för en ledig anställning (R2018:21).

Att komma ut från gymnasiet och försöka etablera sig på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur kan vara svårt. Men den högre arbetslöshet och de lägre inkomster som är förknippade med arbetsmarknadsinträde under en lågkonjunktur är övergående. Redan efter tre år klingar skillnaderna av. På längre sikt kan lågkonjunkturen få andra mer oväntade effekter. Kvinnor som avslutade ett yrkesprogram i lågkonjunkturen i början av 1990-talet fick barn tidigare än de som tog studenten under en högkonjunktur. De par som bildades i lågkonjunkturen splittrades oftare än par som bildade familj senare. Det ledde i sin tur till fler ensamstående mödrar och ett ökat beroende av ekonomiskt bistånd upp till 20 år senare (R2018:28).

Anställningsstöd 

Ett sätt att hjälpa personer att komma in eller återetablera sig på arbetsmarknaden är olika typer av anställningsstöd. Sådana har använts i Sverige sedan tidigt 1980-tal. Anställningsstöden tycks leda till högre sysselsättning för dem som får ta del av dem, men undanträngningen av ordinarie arbetstillfällen kan vara hög. Många typer av subventionerade anställningar utnyttjas i ganska liten omfattning. Det kan hänga samman med att det finns många olika stöd och att det är svårt för arbetsgivarna att hålla reda på dem (R2018:14). Företag som rekryterar med hjälp av anställningsstöd och nystartsjobb har en bättre sysselsättningsutveckling än jämförbara företag. Den förbättrade sysselsättningen beror på att det totala antalet anställda ökar och att fler företag överlever. Effekterna är störst för små företag (R2018:13).

Arbetsförmedlingen, omställningsorganisationerna och kommunerna jobbar delvis med samma saker

Staten har ansvar för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen har fått flera olika nya uppdrag och antalet arbetsförmedlare har samtidigt ökat kraftigt. År 2008 var drygt 5 000 personer anställda som förmedlare, och år 2016 mer än 9 000. Andelen högskoleutbildade ökade från 57 till 78 procent och andelen utrikes födda mer än fördubblades till 20 procent. Ungefär var tredje nyanställd arbetsförmedlare var arbetslös vid anställningstillfället, vilket är betydligt fler än i liknande yrken i statlig förvaltning (R2018:9).

Parallellt med Arbetsförmedlingen bedriver andra aktörer också olika typer av stödinsatser. Omställningsavtalen mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer är en sådan aktör. Dessa omställningsavtal är väldigt lite undersökta. Det beror delvis på att det fattas data för att kunna skatta effekterna. IFAU har fått tillgång till data från Trygghetsfonden TSL, avtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO. Vi finner att tidig rådgivning av varslade arbetare med relativt kort anställningstid inte gav kortare arbetslöshet, men ett mer varaktigt nästa jobb. Det utbetalade avgångsbidraget på 35 000 kronor för dem som fyllt 40 år förlängde arbetslösheten (R2018:26, R2018:27).

Kommunerna arbetar också aktivt med arbetslösa, framförallt dem som har ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd. I en översikt konstaterar vi att de fåtal svenska effektutvärderingar som analyserat just mottagare av försörjningsstöd som deltagit i kommunala insatser tyder på att insatserna inte hjälper alls, eller bara lite. Effekterna är svaga eller obefintliga (R2018:12). IFAU arbetar med att samla in data för att undersöka effekterna av kommunernas arbetsmarknadspolitik närmare.

Löner - om kvinnor och män samt sociala förmågor 

Vi vet att kvinnor och mäns arbetsliv ser olika ut. Kvinnor jobbar till exempel oftare inom offentlig sektor, de jobbar oftare deltid och har längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar. Det första barnet påverkar kvinnorna mycket. Arbetsinkomsterna faller, delvis beroende på att kvinnorna arbetar mindre när barnen är små och att de även i högre grad byter till ett mindre avlönat arbete som ligger närmare hemmet (R2018:2). Kvinnor och män arbetar också på olika typer av företag, vilket tycks vara en bidragande orsak till att nyutexaminerade kvinnliga och manliga ekonomer och jurister tjänar ungefär lika mycket efter examen, men att könslönegapet sedan ökar (R2018:8). Även i början av 1900-talet fanns det löneskillnader mellan könen. I en rapport som handlar om manliga och kvinnliga typografer och cigarrarbetare finner forskaren att det framförallt berodde på individegenskaper och vid vilket företag individerna arbetade. Löneskillnader förekom inte alls bland dem som betalades efter prestation (R2018:1).

Sociala förmågor tycks spela allt större roll för löneutvecklingen. Vi har under året också sett att män som är uthålliga, initiativrika, ansvarstagande och stresståliga får allt mer betalt. I privat sektor fördubblades avkastningen på dessa förmågor under 1992–2013 (R2018:23).

Hälsa och sjukfrånvaro

Vi vet att nivån på sjukskrivningarna och hur många som får sjuk- och aktivitetsersättning varierar med ersättningsnivåer och regelverk (WP 2018:11). Det har genomförts olika reformer för att de med sämre hälsa ska kunna använda en del av sin arbetsförmåga. Vi finner att den förändring som innebar möjlighet att studera eller jobba samtidigt som bibehållen icke-tidsbegränsad sjukersättning (förtidspension) inte inneburit att gruppen har arbetat eller studerat mer (R2018:6).

Socioekonomisk bakgrund och hälsa hör samman. Personer med låg inkomst och utbildning är sjukare och löper större risk att dö tidigt. Skillnaderna har varit mindre bland kvinnor än bland män, men har ökat. (R2018:10) Barn till högutbildade föräldrar är friskare än barn till lågutbildade (R2018:24) och barn som flyttar till mer utsatta områden där barnen har sämre hälsa får också försämrad hälsa. Mest ökar risken för psykisk ohälsa och olycksfall, samt sannolikheten att bli inlagd till följd av riskbeteende (WP 2018:10).

Kvinnodominerade arbetsplatser inom offentlig eller kommunal sektor anställer ofta dem som tidigare varit sjukskrivna (R2018:17). 

Utbildning – lärare och rektorer

Det finns inte någon forskning som tydligt visar att förskolan skulle påverka barnens kognitiva färdigheter, som läsning, matematik eller IQ. Inte heller har barn som gått på förskola bättre eller sämre hälsa och välbefinnande. Men fler som gått i förskola fullföljer motsvarande gymnasiestudier, de utbildar sig längre och har högre sysselsättning och lön. Barn från fattigare familjer gynnas mer. Samhällsnyttan tycks överstiga kostnaderna med relativt god marginal, visar en översikt av internationell forskning på ämnet (WP 2018:19).

Ett projekt som fått forskningsmedel från IFAU har studerat grundskollärare närmare. Har det borttagna kravet på individuella skriftliga utvecklingsplaner minskat lärarnas administration. Nej, visar det sig. Lärarna gör fortfarande ett omfattande arbete med att dokumentera elevernas kunskapsutveckling. Arbetet upplevs av många lärare som legitimt och som en del av professionens kärna (R2018:5). Vad som är profession och lärande blir även viktiga frågor för de som går den statliga rektorsutbildningen. Lärandet beror av rektorns personliga erfarenheter, det dagliga arbetet och programdeltagandet (R2018:11).

Dessutom har vi sett ... 

... att utländska medborgare som fått möjlighet att rösta i lokala val efter en kortare tid i Sverige inte integreras snabbare politiskt än de som fått vänta längre på att få rösta (R2018:3); att oberoende restauranger inte sänkte priserna när momsen sänktes (R2018:4); att sannolikheten att danska medborgare med utländsk bakgrund flyttade till Skåne ökade när Danmark införde strängare regler för familjeåterförening (R2018:16); att de som är rika och välutbildade gärna bor på samma plats (R2018:15); att fristående lågstadieskolor etablerer sig i områden med större elevunderlag (R2018:18) samt att arv är en viktig förklaring till att barns förmögenhet liknar föräldrarnas (R2018:7).


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2019-03-13