Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU under 2015

IFAU gav under året ut 25 rapporter och 29 Working papers. Vi publicerade också 12 artiklar i referee-bedömda vetenskapliga tidskrifter. Vi sammanfattar här ett urval av dem. 

Om Arbetsförmedlingens arbete med profilering, kedjor av arbetsmarknadspolitiska program och om arbetslöshet leder till alkoholberoende

Arbetsförmedlingen arbetar sedan 2012 med ett webbaserat verktyg för profilering för att få reda på om den som skriver in sig har behov av tidiga insatser. Profileringen har troligen lett till fler och tidigare insatser på Arbetsförmedlingen för personer långt från arbetsmarknaden. Förändringarna är dock relativt små och mycket tyder på att förmedlarna redan innan reformen genomfördes började rikta insatser mot dem som stod längst från arbetsmarknaden. Arbetet tycks inte ha bidragit till att tiden i arbetslöshet förkortats (Rapport 2015:18). Arbetsförmedlarna använder profileringsverktyget i varierande grad (Rapport 2014:14, WP 2015:19).

Många av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen tar del av ett eller flera arbetsmarknadspolitiska program. Att ta del av flera program leder oftast till högre arbetslöshet jämfört med att delta i ett enda program. Detta sedan hänsyn tagits till att upprepade program kan vara en effekt av att den första insatsen inte var så lyckad. Ett viktigt undantag är arbetsmarknadsutbildning följt av praktik, en kombination som leder till lägre arbetslöshet (Rapport 2015:25).

Arbetslöshet tycks leda till ett ökat alkoholberoende. Att blir uppsagd från sitt arbete kan leda till livskris. Det är svårt att visa att alkoholmissbruk är en effekt av arbetslöshet, eftersom det skulle kunna vara så att de som har ett missbruk oftare blir arbetslösa. Genom att studera alla dem som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990- talet finner vi att arbetslöshet tycks leda till ökat alkoholberoende. De som blev uppsagda hade 10–14 procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall, jämfört med personer som inte berördes (WP 2015:2).

Äldre blir friskare och kan jobba längre. Vårt fortsatta välstånd hänger troligen i stor utsträckning på vår förmåga att förlänga arbetslivet. Men kan de äldre verkligen arbeta längre? Hur ser hälsan ut? IFAU visar att hälsan hos de äldre har förbättrats väsentligt, men att de äldres sysselsättning inte har ökat lika mycket. Sysselsättningsgraden vid en given hälsonivå var mycket lägre år 2009 än år 1985. Det finns en stor potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande i Sverige (Rapport 2015:24).

– Om det bara kom an på hälsan skulle männen i genomsnitt kunna arbeta drygt tre år längre om de arbetat lika mycket som de gjorde 1985 vid motsvarande hälsa, säger Mårten Palme som är en av flera rapportförfattare.

Matchningen på arbetsmarknaden – när arbetsgivare möter arbetstagare

Arbetsgivarna har flera funktioner på arbetsmarknaden. De bestämmer efterfrågan på arbetskraft, påvekrar lönebildningen och skapar arbetsmiljöer. Kunskap om vad som påverkar arbetsgivarnas beteende är viktig för att förstå hur arbetsmarknaden fungerar, både övergripande och på individuell nivå. Arbetsgivare anställer när det finns ett ökat personalbehov till följd av en ökad efterfrågan på företagens produkter (Rapport 2015:10). Löne- och rekryteringskostnaden spelar också roll.

Rekryteringskostnaden är enligt nationalekonomisk teori beroende av hur många arbetslösa och hur många vakanser det finns på den lokala arbetsmarknaden. Fler arbetssökande leder enkelt uttryckt till lägre rekryteringskostnader. IFAU har under året visat att antalet arbetslösa och antalet vakanser inte spelar så stor roll som man tidigare trott, eftersom konkurrensen på produktmarknaden inte är perfekt och att det tar tid för företag att anpassa sig (WP 2015:20).

Information är viktigt när arbetsgivaren anställer. När arbetsgivarna anställer nyckelpersoner, dvs. individer viktiga för produktionen med arbetsuppgifter som få andra har, är de främst intresserade av individer med låg sjukfrånvaro (Rapport 2015:22). När arbetsgivaren vet något om den som ska anställas sker en uppenbar sortering, och de med kort sjukskrivingshistorik anställs. När arbetsgivaren vet mindre om den som ska anställas sker inte samma sortering. Brist på information leder till sämre matchning, sämre löneutveckling och högre personalomsättning (Rapport 2015:20).

– Att lära sig mer om arbetsgivarnas anställningsbeslut är viktigt, vi vet nästan ingenting om vilka strategier arbetsgivare har för att hålla nere kostnaderna för de anställdas frånvaro, eller för att hitta rätt arbetssökande. Vår forskning visar att arbetsgivare sorterar och att de använder sig av information, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom studien.

IFAU har tidigare visat att det är troligare att en individ blir anställd om han eller hon är lik chefen. Vi ser i en ny rapport att arbetskraften i Sverige blir alltmer uppdelad efter förmåga. Med utgångspunkt i svenska mönstringsdata finner forskarna att män med liknande intelligens, social förmåga och utbildningsnivå oftare jobbar tillsammans idag än för 20 år sedan. En förklaring till det tycks vara IT-sektorns expansion. Skillnaderna ökade som mest under början av 1990-talet (Rapport 2015:6).

Föräldrar som vabbar hamnar efter i löneutvecklingen, utformningen av sjukpenningen spelar roll för sjukfrånvaron och barn i familjer med ekonomiskt bistånd sjukare

Att vara borta från jobbet för att vara föräldraledig eller vårda sjuka barn ger lägre inkomst, inte bara under de aktuella dagarna utan även på sikt. Ju högre uttag av föräldraledighet eller vab, desto mer halkar individen efter i löneutvecklingen. Det gäller särskilt för dem med högst inkomst och mer för män än för kvinnor. Troligen straffas män mer då de, till skillnad från kvinnor, inte förväntas vara lediga eller vabba. Det sänder därför signaler till arbetsgivaren att dessa män inte är lika intresserade av sitt arbete som andra män som tar ut kortare, eller ingen, ledighet. Det ojämna uttaget av föräldraledighet leder till att kvinnor har svårare att uppnå de högsta lönerna. (Rapport 2015:1 och Rapport 2015:15)

Högre ersättningsnivå i sjukpenningen leder till högre uttag och längre sjukskrivningstider. År 1991 sänktes sjukpenningen som en följd av den ekonomiska krisen. Sänkningen ledde till färre sjukskrivningar, men eftersom de sjukfrånvarande fick högre ersättning vid längre sjukfrånvaro blev sjukfrånvaroperioderna längre än nödvändigt. Rapportförfattarna menar att reformen antagligen bidrog till att individerna stannade hemma för att vara på den säkra sidan och inte återinsjukna och få den lägre ersättningen igen (Rapport 2015:14).

Stora skillnader i barnhälsa mellan inkomstgrupper. Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har hela 40–45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus, jämfört med barn till föräldrar i gruppen med lägst inkomst och utbildning. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd löper mer än dubbelt så stor risk att dö under barndomen och har närmare tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa. Sämre hälsa i barndomen är också förenat med sämre skolresultat och bidragsberoende som ung vuxen. Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under 1990–2010. Däremot var det inte större skillnader mellan barnens hälsa i olika inkomstgrupper 2010 än 1990 (Rapport 2015:13).

– Inkomstökningar i toppen slår inte igenom fullt ut i förbättrad hälsa, säger Anna Sjögren. Det är troligen också ett tecken på att medicinska genombrott, förbyggande hälsovård med mödra-, barn- och skolhälsovård samt brett barnsäkerhetstänkande kommer de flesta barn till del. 

Viktigt med små klasser på mellanstadiet, brett genomslag för skolreformer och pojkars benägenhet att begå brott minskade med längre yrkesgymnasium

Utbildning är central i barns, ungdomars och många vuxnas liv, från förskola till högskola och vuxenutbildning. Under året har vi arbetat med skolan från de tidiga åren till vuxenutbildning.

Ett viktigt tema under året har varit segregationen och likvärdighet i skolan. Vi finner att den ökade boendesegregation är en viktig orsak till att elever med utländsk respektive svensk bakgrund oftare gick i olika skolor år 2009 än vad de gjorde i början av 1990-talet. Det fria skolvalet kan förklara en del, men ökningen i skolsegregation som kan relateras till skolval och friskolor är relativt begränsad. Forskarna analyserar skolsegregationens utveckling 1993–2009 (Rapport 2015:5).

Små klasser är viktiga. Storleken på klasser är omdebatterad, inte minst sedan skolforskare pekat på samband mellan små klasser och sämre studieresultat. Dock finns det en risk för missförstånd då barn med särskilda behov kan placeras i små klasser medan barn med mindre behov oftare kan gå i en stor klass. Ett sätt att komma förbi det här problemet är att studera effekterna av den regel som på 1980-talet förbjöd kommunerna att ha klasser på mer än 30 elever. Regeln ledde till att skolor som i övrigt hade många likheter hade olika stora klasser. Forskarna finner att små klasser på mellanstadiet ger högre livsinkomst. Om barn hamnade i stora klasser kompenserade föräldrarna för de minskade resurser genom att byta skola, vilket på 1980-talet i praktiken betydde att flytta. Barn till höginkomsttagare fick också mer hjälp med läxorna. I stora klasser sjönk skolresultaten tre gånger så mycket bland barn till låginkomsttagare (Rapport 2015:21).

Många reformer genomförs i skolan. Lärarlegitimationsreformen, ny läroplan och kompetenshöjande insatser på skolor med låga kunskapsresultat är några av dem. Vi har funnit att lärarlegitimationen kräver stora insatser på skolnivå, detta då endast utbildade och legitimerade lärare får sätta betyg och tillsvidareanställas ser skolor och huvudmän behov av att höja kompetensen och ändra rutiner för betygssättning (Rapport 2015:3). Vidare att Läroplanen Lgr 11 för grundskola, förskoleklass och fritidshem har fått stort genomslag i det dagliga arbetet. Lärarna menar att Lgr 11 ställer högre krav på struktur i undervisningen och de upplever sig mer styrda än tidigare (Rapport 2015:7). De kompetenshöjande insatserna för lärare vid skolor med låga kunskapsresultat ledde till att eleverna fick bättre resultat på det nationella provet i engelska samt högre betyg i engelska och svenska som andraspråk i årskurs 9. För elever som är födda i Sverige eller invandrade för mer än fyra år sedan finns även positiva effekter på det sammanräknade betyget, meritvärdet. Eleverna uppger att klassrumsklimatet blivit bättre (Rapport 2015:23).

Vi vet inte så mycket om vad som händer i klassrummet, vilka metoder som används och hur resultaten blir. Men i en ny rapport under året har vi faktiskt kunnat utvärdera en metod för undervisning – metoden Naturvetenskap och teknik för alla (NTA). Det är ett experimentliknande arbetssätt som används i grundskolans naturkunskapsundervisning. Metoden tycks förbättra elevernas kunskaper i fysik, men det finns inga statistiskt säkerställda resultat i biologi och kemi (Rapport 2015:17).

De treåriga yrkesinriktade gymnasieprogrammen har minskat pojkarnas risk att begå brott i förhållande till de tvååriga programmen. Framförallt minskade egendomsbrotten. Huvudanalysen omfattar 220 000 pojkar som började gymnasiet 1986–90 och som följs till och med 30 års ålder (Rapport 2015:11).

Goda resultat för Yrkeshögskolan

Nästan 90 procent av de studenter som antogs till den eftergymnasiala yrkesutbildningen Yrkeshögskolan (KY- eller YH-utbildning) mellan 2006 och 2008 var sysselsatta ett år efter fullföljd examen. Många var dock relativt etablerade på arbetsmarknaden redan innan utbildningen, i genomsnitt var 70 procent sysselsatta. Ett år efter kursslut hade de examinerade ökat sina årsinkomster från drygt 100 000 till cirka 250 000 kronor (Rapport 2015:12).

Befälsutbildning under värnplikten, samband mellan fäder och söners livsinkomster samt forskning om att sociala och smarta lever längre - studier gjorda på mönstringsdata

Befälsutbildning under värnplikten gör dig till chef. De som gjort militärtjänst som befälselever har större chans att bli chefer på den civila arbetsmarknaden. Värnplikt som plutonsbefäl och kompanibefäl ökar sannolikheten att vara chef vid 30–40 års ålder med 75 procent. Befälsutbildningen ökar sannolikheten för högre studier. Författarna tror att det delvis kan förklaras av kamrateffekter, dvs. att befälseleverna påverkas av dem i sin närhet (Rapport 2015:4). 

Inkomster går i arv bland fattiga och rika. I Sverige är sambandet mellan söners och pappors livsinkomster svagare än i många andra länder. Bland de allra rikaste och allra fattigaste "ärver" dock barnen i högre utsträckning sina föräldrars inkomst. Det finns flera problem med att mäta den ekonomiska rörligheten och forskarna studerar i rapporten olika typer av statistiska mått (Rapport 2015:9).

Sociala och smarta lever längre. Män med låg intelligens och låg social förmåga löper högre risk att dö innan 45 års ålder. Sambandet är starkast för social förmåga. Drygt 8 procent av de män som vid mönstringen bedömdes ha lägst social förmåga hade dött vid 45 års ålder, jämfört med mindre än 2 procent av dem som bedömdes ha mycket god social förmåga. Sambandet gäller inte för dem som i vuxen ålder hade en högre utbildning och en någorlunda hög inkomst (Rapport 2015:16, WP 2015:21).


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2016-04-22