IFAU:s forskning under 2017 - IFAU
Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning under 2017

Under året har IFAU publicerat 28 Working paper och 22 rapporter. Vi sammanfattar en del av våra forskning nedan.

Arbetsmarknaden – om inkomstskillnader, sommarjobb och arbetsmarknadsutbildning 

Den svenska arbetsmarknaden är mycket stark just nu, med högt arbetskraftsdeltagande och hög sysselsättning. Unga med svaga studieresultat, äldre arbetslösa samt flykting- och anhöriginvandrare är tre grupper som har svårt att få arbete. Utmärkande för den svenska arbetsmarknaden är att vi har den minsta lönespridningen och minst andel lågkvalificerade jobb inom EU. Den sammanpressade lönestrukturen står dock i kontrast till att inkomstskillnaderna ökat påtagligt under senare år. Det beror delvis på ökade skillnader i inkomster mellan dem som har respektive inte har ett arbete (R 2017:5). Löneskillnaderna mellan normalinkomsttagare och de som tjänar allra mest har vuxit sedan 1980-talet. En jämförelse vi har gjort under året visar att ökningstakten är betydligt högre i USA och Kanada än i Sverige och Danmark (R 2017:9).

De flykting- och anhöriginvandrare som kom till Sverige under åren 1990–2014 har haft en långsam etablering på arbetsmarknaden, men etableringstakten har varit förvånansvärt stabil över åren. Efter fem år har cirka 70 procent haft någon form av förvärvsinkomst under åtminstone ett år (R 2017:14).

Sommarjobb och extraarbeten är goda inkörsportar till ett mer stabilt arbete. Vi har sett att elever som avslutat ett yrkesgymnasium ofta arbetar hos en arbetsgivare de tidigare jobbat hos, eller på arbetsplatser där en tidigare kollega jobbar (R 2017:1). Föräldrar och syskon är också viktiga vägar in till ett nytt jobb (R 2017:11).

Allt fler äldre deltar i arbetskraften. Arbetskraftsdeltagandet bland män i åldersgruppen 60–64 år har sedan slutet av 1990-talet ökat med 20 procentenheter, från 55 till 75 procent av befolkningen. Vad beror det på? En rapport visar att det ökade deltagandet hänger samman med att de äldres hälsa blivit bättre och att de har en högre utbildningsnivå och därmed andra arbetsuppgifter än tidigare. Det samvarierar också med att reglerna för sjukersättningen (tidigare förtidspension) blivit striktare. Förbättringar i den fysiska arbetsmiljön tycks dock inte påverka att fler äldre arbetar (R 2017:18).

IFAU har genom åren arbetat mycket med diskrimineringen på arbetsmarknaden, både vad gäller kön, etnicitet samt diskriminering kopplat till utseende, ålder och sjukdomshistorik. I en rapport som publicerades under 2017 har vi studerat åldersdiskriminering på nytt och finner att medelålders och äldre personer väljs bort när de söker jobb och att chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan från 40-årsåldern (R 2017:8).

Kvinnor har lägre lön än män och skillnaderna beror på en rad olika saker. Lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden är relativt litet både bland högskoleutbildade kvinnor och män när hänsyn tagits till att män och kvinnor exempelvis har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer. Lönegapet ökar sedan och en bidragande orsak tycks vara att kvinnor får betydligt lägre avkastning på att byta jobb (WP 2017:5).

Utöver det tillfälle då en arbetssökande registrerade sig vid Arbetsförmedlingen träffade hen en arbetsförmedlare ungefär en gång i kvartalet under 1993–2016. Unga mötte en förmedlare oftare än äldre. Antalet möten var beroende av hur många arbetssökande som arbetsförmedlaren hade ansvaret för (R 2017:16). Vad som exakt sker på mötena mellan arbetssökande och arbetsförmedlare vet vi inte, men forskning på data från Schweiz visar att både stöd och kontroll tycks vara viktigt (WP 2017:25).

Arbetsmarknadsutbildningen är ett relativt välstuderat arbetsmarknadspolitiskt program, vars effekter har varierat under åren. Vi visar att de som deltagit under 1996–2002 har högre inkomst och sysselsättning och mer sällan försörjningsstöd än jämförbara arbetssökande som inte deltagit i ett program. Effekterna varierar mellan åren, men är positiva för hela perioden (R 2017:17) Utöver den statliga arbetsmarknadspolitiken har även de flesta kommuner aktiviteter för arbetslösa (R 2017:7), ett område som IFAU fortsätter forska på.

Utbildning – om segregation, släktens förmögenhet och den treåriga gymnasieskolan

Internationell forskning har visat att det tenderar att gå sämre för elever som byter skola i sjunde klass för att gå i en ren högstadieskola. Vi finner inte det på svenska data: det är ingen skillnad i skolresultat mellan elever som går i en sammanhållen 1–9-skola jämfört med en 7–9-skola. (R 2017:6). Det så kallade brytpunktfenomen som internationell forskning påvisat finns dock även i Sverige. När andelen av en etnisk minoritet överstiger en tröskel eller brytpunkt tilltar segregationen eftersom infödda då flyttar ut. I Sverige tycks brytpunkten ligga vid 20 procent. Elever som bor i områden som blir relativt mer etniskt segregerade får försämrade skolresultat. Däremot tycks det inte påverka hur det går på arbetsmarknaden (R 2017:13).

Barns resultat i skolan kan till viss del förklaras av föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Ett av de projekt som IFAU givit forskningsbidrag till visar att även släktens förmögenhet i form av pengar, aktier eller fastigheter tycks vara viktigt (R 2017:3).

När de gymnasiala yrkesprogrammen förlängdes från två till tre år röstade barn till föräldrar med låg utbildning och låga inkomster i större utsträckning i allmänna val. Förlängningen ledde dock inte till någon generell ökning av valdeltagandet bland yrkeseleverna (R 2017:12).

År 2001 förändrades studiemedelsystemet på högskolan. Lånedelen blev mindre och skulle betalas av snabbare. Det ledde till att studenterna tog mindre lån, framförallt de som hade sämre grundförutsättningar och som troligen hade lägre avkastning på sina högskolestudier (WP 2017:27).

Hälsa – om bly, fluorid, plats i syskonskaran och våldsbrott

På vilket sätt spelar olika miljöfaktorer roll för barns hälsa, utbildnings- och arbetsmarknadsutfall? Vi har funnit att barn som exponerats för bly klarar sig sämre i skolan och har en ökad risk för kriminalitet (R 2017:4). Däremot tycks fluorid inte vara negativt för vare sig intelligens eller skolresultat (R 2017:20). Familjen tycks vara en annan typ av miljöfaktor att räkna med. Yngre syskon löper större risk att vårdas på sjukhus än storasyskon. Ju fler storasyskon barnet har desto större är effekten. Vid födseln och under det första året har dock det förstfödda barnet sämre hälsa jämfört med syskon som föds senare (R 2017:15).

De som utsatts för våldsbrott förlorar oftare arbetet, har lägre inkomster och blir sjukskrivna i högre utsträckning än andra. De våldsutsatta har också högre sannolikhet att dö i förtid. Dödligheten är 17 gånger så stor bland kvinnorna och 10 gånger så stor bland männen. En avsevärd del av ökningen beror på en högre självmordsfrekvens (WP 2017:22).

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2018-02-28