A-kassan och penningpolitiken är viktiga för lönebildning och konkurrenskraft

I en ny IFAU-rapport analyseras löneutvecklingen i de nordiska länderna under 30 år. Lönerna påverkas dels av det nationella arbetsmarknadsläget och nivåerna på a-kassan, dels av internationella faktorer.

Publicerades: 30 juni 2010

Författare: Anders Forslund, Och Andreas Westermark, Och

Analys av löneutvecklingen i de nordiska länderna under 30 år

I rapporten analyseras löneutvecklingen i Danmark, Finland, Norge och Sverige från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet. Utgångspunkten är en teoretisk modell för löneförhandlingar i en öppen ekonomi. Gemensamt för länderna är att de är små öppna ekonomier som är starkt beroende av omvärlden. Högre löner innebär försämrad konkurrenskraft och lägre sysselsättning i den konkurrensutsatta industrin.  Den undersökta perioden karakteriseras av fast växelkurs och återkommande devalveringar.

Löneutrymme, arbetslöshet och a-kassa

Löneökningarna bestäms av en blandning av utländska och inhemska faktorer. I den konkurrensutsatta sektorn påverkas löneutrymmet av utländsk inflation, produktivitetsökning och växelkursförändringar. Detta påverkar i sin tur lönerna för andra sektorer. Inhemska faktorer, som hur hög arbetslösheten är och nivåerna i a-kassan, påverkar också löneutvecklingen.

En hög arbetslöshet pressar tillbaks lönerna då fackets förhandlingsposition försvagas och företagen ser mindre skäl att gå med på lönehöjningar.

En höjd a-kassa ger däremot högre löner. Det kan bero på att de arbetslösa söker arbete mindre intensivt när arbetslöshetsersättningen höjs. Det kan också bero på att deras reservationslön höjs, det vill säga att de kräver en högre lön för att ta ett jobb. Resultatet att a-kassan påverkar lönebildning och arbetslöshet stämmer med internationella studier som förklarar skillnader i arbetslöshet mellan olika länder.

Trendmässig försämring av arbetsmarknadsläget

Från mitten av 1960-talet till mitten av 1990-talet steg arbetslösheten i alla de nordiska länderna.  Det finns förmodligen flera skäl till detta, men höjd ersättningskvot i a-kassan verkar ha spelat en roll.  Omkring år 1970 steg ersättningsnivån i a-kassan i samtliga studerade länder. Arbetslösheten var fortfarande låg, men i mitten av 1970-talet visade sig en sämre fungerande arbetsmarknad i form av stigande löner och kostnadskriser i alla fyra länderna. Efterhand steg också arbetslösheten, först i Danmark och Finland, sedan i Norge och Sverige.

Penning- och valutapolitiken

När växelkursen ändras så påverkar detta konkurrensläget för den utlandskonkurrerande industrin. De nominella lönerna är trögrörliga och därför har penning- och växelkurspolitiken stor betydelse för konkurrenskraften på några års sikt. Devalveringar kunde användas av de nordiska länderna för att ta sig ur uppkomna kriser; det tog flera år innan konkurrensfördelen av en devalvering eliminerades genom stigande löner. Men samtidigt kom upprepade devalveringar att dölja en allt sämre fungerande arbetsmarknad, som till slut visade sig i form av ökad arbetslöshet. Växelkursförändringar kan vara ett effektivt sätt att hantera chocker och obalanser, men de kan också skyla över strukturella problem.

Teoretisk modell för löneförhandlingar i en öppen ekonomi

I uppsatsen formuleras en teoretisk modell för löneförhandlingar i en öppen ekonomi. Teorin förenar element av EFO-modellen – enligt vilken lönerna i den konkurrensutsatta sektorn bestäms av internationella priser och produktivitetsutveckling – med effektivitetslöneteori och förhandlingsteori.  Nominella löner bestäms i fleråriga lönekontrakt och därför har förändringar i växelkurs och produktivitet betydelse för konkurrenskraften på medellång sikt. Från den teoretiska modellen härleds en löneekvation med tydlig ekonomisk tolkning. Ekvationen skattas på aggregerade årsdata för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Resultaten är kvalitativt likartade för alla fyra länderna. Arbetslösheten, ersättningskvoten i arbetslöshetsförsäkringen och löneutrymmet i den konkurrensutsatta sektorn påverkar löneutvecklingen i samtliga länder. Nominella löner anpassar sig långsamt vid förändringar i växelkurser och produktivitet.

Kontakt

För mer information kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.

Forskningsområden