Decentraliseringen av den svenska skolan

Överföringen av ansvaret för skolan från staten till kommunerna har inte inneburit att kommunernas olika ekonomiska förutsättningar påverkar lärartätheten mer. En ny rapport från IFAU drar också slutsatsen att statens möjligheter att påverka kommunernas satsningar på skolan var större via riktade statsbidrag som användes före decentraliseringen än via de generella statsbidrag som ersatte dessa.

Publicerades: 24 juni 2010

Författare: Åsa Ahlin, Och Eva Mörk, Och

Skillnaderna mellan kommunerna ökade inte

Det främsta argumentet mot decentraliseringen av den svenska skolan var att det nationella målet om en likvärdig utbildning över hela landet riskerade att urholkas. Den ökade kommunala friheten skulle kunna medföra att barn i kommuner med låg skattebas fick tillgång till mindre skolresurser än barn i rika kommuner. Vi finner dock inget stöd för detta argument: För det första är skolresurserna mer jämnt fördelade mellan olika kommuner efter decentraliseringen än före. För det andra finner vi inget samband mellan kommunernas skattebas och skolkostnader per elev, varken före eller efter reformerna.

Staten kan påverka skolan genom riktade statsbidrag

Utformningen av statsbidragssystemet spelar roll  för vilken effekt statens bidrag till kommunen får. Tidigare användes riktade bidrag till kommunerna, dvs bidragen kunde bara användas för vissa ändamål. Rapportens slutsats är att de riktade bidragen påverkade både skolkostnader per elev och lärartäthet positivt, medan de generella bidrag som ges idag inte gör det. Att staten har större framgång att påverka kommunala beslut med riktade bidrag än med generella är också något som framkommit i tidigare svensk forskning.

Bakgrund och metod

I början av 1990-talet genomfördes två reformer i Sverige som innebar att skolan decentraliserades: 1991 fördes ansvaret för skolan från staten till kommunerna, vilket bl a innebar att kommunerna ersatte staten som arbetsgivare åt lärarna. 1993 ändrades statsbidragssystemet så att kommunerna fick möjlighet att själva avgöra hur statsbidragen fördelas mellan olika kommunala ansvarsområden. I denna rapport studeras hur detta påverkat skolkostnader per elev (exklusive lokalkostnader) och lärartätheten i grundskolan. Den studerade perioden är 1989–95.

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.