Inga strategiska överväganden i kommunernas utgiftsbeslut

Kommunpolitiker tar inte hänsyn till grannkommunernas utgifter för grundskola, barn- och äldreomsorg när de beslutar om den egna budgeten, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 18 juni 2010

Författare: Karin Edmark, Och

Det finns inget tydligt stöd för att strategiska hänsyn till grannkommunernas politik påverkar svenska kommunpolitiker då de beslutar om utgifter för barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. För äldreomsorgen finns det ett samband mellan de egna och grannarnas beslut, men det är känsligt för vilka val av jämförelsegrupper som görs och är därmed inte robust nog för att säga att det finns stöd för strategiska överväganden.

Varför strategiska överväganden?

På senare år har man inom den nationalekonomiska litteraturen uppmärksammat att det kan finnas strategiska överväganden mellan lokala beslutsfattare, dvs situationer där beslutsfattarna tar hänsyn till andra regioners beslut när de fattar beslut som rör den egna regionen. Tidigare svenska undersökningar har pekat på att det finns sådana strategiska beslut – lokalpolitiker påverkas av grannpolitikernas beslut då de själva fattar beslut om utgifter för t ex räddningstjänst och socialbidrag. Genom att vara mindre generös med t ex socialbidrag lockas inte socialbidragstagare att flytta till den generösa kommunen. I rapporten studeras om utgifter som riktar sig till barnfamiljer (barnomsorg och skola) exempelvis kan vara ett sätt att försöka locka barnfamiljer till kommunen.

Flera utgifter studeras samtidigt

I undersökningen används uppgifter över 283 svenska kommuners utgifter under perioden 1996–2005. Rapporten tar hänsyn till flera olika utgiftsslag som är viktiga för både kommunens invånare och för kommunens budget, vilket är en styrka hos den här undersökningen jämfört med tidigare studier. Data om utgifter hämtas från SCB, Skolverket, Sveriges kommuner och landsting samt Ams.

Kontakt

Om du vill veta mer kontakta oss på ifau@ifau.uu.se.