Inkomster går i arv bland fattiga och rika

I Sverige är det genomsnittliga sambandet mellan söners och fäders livsinkomster svagare än i andra länder. För de allra rikaste och allra fattigaste stämmer det dock inte, där ”ärver” barnen i högre utsträckning sina föräldrars inkomst. En ny IFAU-rapport studerar olika statistiska mått för att mäta ekonomisk rörlighet mellan generationer.

Publicerades: 24 juni 2015

Författare: Martin Nybom, Och Jan Stuhler, Och

I genomsnitt hög ekonomisk rörlighet mellan generationer

Att föräldrarnas inkomster spelar roll för barnens inkomster är välkänt. Men det är svårt att mäta hur starkt detta så kallade intergenerationella samband är. Ofta saknas viktiga inkomstdata. Rapportförfattarna studerar national­ekonomins fyra vanligaste mått på ekonomisk rörlighet mellan generationer. De finner att några av de traditionella måtten har flera fel, medan mått baserade på rangordningar i inkomstfördelningen tycks vara betydligt mer stabila och pålitliga.

Genom att använda den bästa tillgängliga metoden finner de att rörligheten bland män i Sverige i genomsnitt är relativt hög. Detta indikerar att det i termer av inkomster finns ett betydande inslag av social rörlighet. Det gäller dock inte för alla grupper. De allra fattigaste och de allra rikaste har betydligt lägre social rörlighet.

– Bland de allra fattigaste och rikaste tycks vi kunna tala om att vi till stor del ”ärver” inkomster, säger Martin Nybom som är en av författarna till rapporten. Det tycks också som att felen i tidigare skattningar av rörligheten mellan generationerna är störst för just dessa grupper.

Lätt att skatta den ekonomiska rörligheten fel

Det finns flera problem med att mäta den ekonomiska rörligheten mellan generationer. I praktiken finns sällan uppgifter om individernas livsinkomster, (dvs. summan av alla inkomster under arbetslivet) för två generationer. Istället används ofta en eller ett par uppgifter om årsinkomster. Det ger upphov till mätproblem och det vanligaste måttet inom rörlighetsforskningen, den intergenerationella elasticiteten, visar sig kunna vara starkt felskattad. Istället förordar forskarna ett mått baserat på rangordningar.

Data

Rapportförfattarna studerar 6 525 par av fäder och söner födda 1927–1957. Uppgifter om sönernas inkomster observeras mellan 22 och 50 års ålder, och fädernas mellan 33 och 60 års ålder. Inkomstdata finns för åren 1960–2007. Under stora delar av den studerade perioden var det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet och kvinnors inkomster låga. Därför saknas data i stor utsträckning, vilket är orsaken till att analysen avgränsas till män. 

Kontakt

För mer information kontakta Martin Nybom på 08‑16 21 54 eller martin.nybom@ifau.uu.se.