Långsiktiga konsekvenser av att förlora jobbet

Privatanställda män som förlorade jobbet under krisen i Finland i början av 1990-talet drabbades av bestående inkomstförluster. 1999 var deras årsinkomster 25 procent lägre än för jämförbara grupper som behöll jobbet. Det visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 08 juni 2010

Författare: Jouko Verho, Och

Antalet företagsnedläggningar ökade drastiskt under krisen

Den finska och svenska krisen i början av 1990-talet liknade varandra i många stycken. Orsakerna till kriserna var likartade och de gav båda upphov till kraftiga ökningar i arbetslösheten. Finlands kris var dock djupare och arbetslösheten högre än i Sverige. Antalet företag som gick i konkurs mer än fördubblades mellan 1989 och 1992 och arbetslösheten ökade från 3,2 till 16,6 procent 1990–1993. Krisen i Finland förvärrades av Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Hur gick det för de anställda när företaget gick i konkurs?

De som förlorade jobbet till följd av att företag lades ned jämförs med dem som behöll jobbet under krisåren. Jämförelsegruppen består av sysselsatta individer som har samma observerade egenskaper och samma inkomst innan krisen som dem som förlorade jobbet. Gruppernas inkomster jämförs mellan 1994 och 1999. Ännu sex år efter att konjunkturen vände, dvs. 1999, var årsinkomsten 25 procent lägre för gruppen som förlorade jobbet. En uppdelning av denna inkomstminskning visar att både månadslöner och sysselsättning påverkades: antalet månader i sysselsättning var 10 procent lägre och den skattade löneminskningen uppgick till 14 procent.

Särskilt stora löneminskningar bland höginkomsttagare

Löneminskningen var särskilt stor bland dem som hade en hög inkomst innan krisen, medan det inte går att se någon skillnad bland låginkomsttagare. En möjlig förklaring är att förlusten av humankapital är särskilt stor bland höginkomsttagare. En annan möjlighet är att centrala avtal lägger ett ”lönegolv” som inte kan underskridas, vilket påverkar låginkomsttagarna.

Män som var anställda i privat sektor innan krisen

Studien är baserad på knappt 22 500 privatanställda män i åldern 25–45 år. Fokus ligger på denna grupp eftersom den antas ha den starkaste kopplingen till arbetsmarknaden.

Kontakt

Kontakta Jouko Verho via e-post verho@mappi.helsinki.fi om du vill veta mer.