Personalutbildning i teori och praktik

Kompetensutveckling och livslångt lärande är ständigt aktuella teman. På senare tid har olika stöd för att stimulera kompetensutveckling i arbetslivet utretts och debatterats. Mot bakgrund av denna diskussion presenterar IFAU en översikt över den ekonomiska forskningen om personalutbildning på arbetsplatserna. Slutsatsen är att det är arbetsgivaren som både betalar och tjänar mest på att höja personalens allmänna kompetens genom personalutbildning.

Publicerades: 28 juni 2010

Författare: Thomas Ericson, Och

Resultat

Vem betalar och vem har mest att tjäna på personalutbildning – arbetstagare eller arbetsgivare? De senaste forskningsresultaten visar att det verkar vara arbetsgivaren som har en avgörande roll för att personalutbildning ska komma till stånd, och att det även är arbetsgivaren som betalar fortbildningen. Detta gäller även om personalutbildningens syfte är att stärka arbetstagarens allmänna kompetens som är användbar hos många arbetsgivare. Om den anställde själv skulle betala för utbildningen skulle vi förvänta oss en lägre lön under utbildningsperioden, vilket man inte ser. Om arbetstagaren byter anställning efter genomförd utbildning ökar lönen mer än om han eller hon stannar hos samma arbetsgivare. Sammantaget tyder det på att arbetsgivaren både betalar och tjänar på den personalutbildning som ökar arbetstagarens allmänna kompetens.

Metod

Rapporten avgränsas till den nationalekonomiska litteraturen om personalutbildningens effekter för arbetstagarna. Teorier om vilka ekonomiska drivkrafter som påverkar personalutbildningen samt personalutbildningens effekter på löneutvecklingen redovisas och diskuteras. Dessutom beskrivs de vanligaste datakällorna, samt vem som får personalutbildning och hur omfattande den är.

Bakgrund

Den framtida arbetsmarknaden kommer troligen i allt större omfattning att karaktäriseras av ständigt nya arbetsuppgifter och vidareutbildning. Den största delen av denna kompetensutveckling kommer att ske på arbetsplatserna i olika former av personalutbildning, som helt eller delvis betalas av arbetsgivaren. En central frågeställning är om denna kompetensutveckling hämmas av befintliga lönesystem och/eller konkurrens om arbetskraften från andra arbetsgivare, och hur i så fall arbetsmarknads- och utbildningspolitiken kan stödja den. För att angripa dessa frågor måste forskningen om personalutbildningens grundläggande funktionssätt belysas.

Kontakt

För ytterligare information, kontakta författaren Thomas Ericson, tfn: 031-773 13 63, e-post: Thomas.Ericson@handels.gu.se.