Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider

De ekonomiska konsekvenserna för män som blivit friställda i samband med massuppsägningar i privat sektor är relativt väl undersökta. Men vad som hände med de många kvinnor i offentlig sektor som sades upp under 1990-talskrisen är mindre studerat. En ny rapport från IFAU fyller denna kunskapslucka. Det visar sig att effekterna finns kvar i upp till nio år, men att social- och arbetslöshetsförsäkringen givit ett gott inkomstskydd.

Publicerades: 08 februari 2011

Författare: Marcus Eliason, Och

De undersköterskor och sjukvårdsbiträden som fick lämna sina jobb under 1990-talets nedskärningar hade lägre arbetsinkomster och sysselsättningsgrad i upp till nio år. På kort sikt innebar friställningarna i genomsnitt tio procent lägre arbetsinkomst. På längre sikt – åtminstone upp till nio år – hade den förlorade arbetsinkomsten sjunkit till tre procent.

Litet inkomstbortfall sett ur ett internationellt perspektiv

Sett ur ett internationellt perspektiv är de negativa konsekvenserna tämligen begränsade. I Tyskland, England och USA har motsvarande effekter legat på 10–25 procent. I likhet med tidigare svenska studier tyder resultaten dessutom på att det svenska socialförsäkringssystemet, inklusive arbetslöshetsersättningen, ersatte majoriteten av den förlorade arbetsinkomsten.

Förvånande resultat

– Trots att jag studerat nittiotalets kris i den offentliga sektorn verkar många ha fått arbete och arbetsinkomster relativt snabbt, vilket var förvånande säger Marcus Eliason som skrivit rapporten. Men naturligtvis fanns det individer som drabbades hårdare och fick en lägre inkomst i många år efter uppsägningen.

De uppsagda undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena

Rapportförfattaren studerar 77 000 kvinnliga undersköterskor och sjukvårdsbiträden som var anställda inom den offentliga sektorn 1990. Av dessa blev 19 000 friställda i samband med massuppsägningar under 1992–1996.

Kontakt

För mer information kontakta Marcus Eliason via e-post marcus.eliason@ifau.uu.se.