Får fler kvinnliga mattelärare på högstadiet fler flickor att välja matterelaterade ämnen?

Fler kvinnliga matematik- och NO-lärare på högstadiet påverkar inte hur stor andel flickor som läser matematikrelaterade ämnen på gymnasiet och endast i liten grad ämnesvalen till högre utbildning.

Publicerades: 24 augusti 2020

Författare: Aino-Maija Aalto, Och

Matematikbegåvade flickor väljer andra utbildningar

Trots att flickor och pojkar presterar lika bra i matematik under grundskolan väljer fler pojkar än flickor att studera vidare inom matematikintensiva utbildningar.

–Jag är intresserad av om kvinnliga matematik- och NO-lärare kan vara förebilder och motverka det här mönstret, säger rapportförfattaren Aino-Maija Aalto.

– Utbildningar med mycket matematik leder ofta till högavlönade jobb och det är sannolikt att hela samhället förlorar på att flickor som är bra på matematik väljer att studera något annat istället, fortsätter hon. Viktiga branscher får helt enkelt inte del av deras kunskaper.

Högstadielärarnas roll som förebild på senare utbildningsval

Rapportförfattaren finner att en högre andel kvinnliga matematik- och NO-lärare på högstadiet inte har någon effekt på hur stor andel flickor som väljer naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. Andelen kvinnliga lärare förbättrar inte heller flickornas betyg i dessa ämnen.

En högre andel kvinnliga matematiklärare ökar andelen flickor som tar en kandidatexamen inom ett matematikintensivt ämne på högskolan något, men effekten är relativt liten.

–De kvinnliga lärarna är troligen förebilder på vissa sätt, men då effekten är svag överlag drar jag slutsatsen att en ökning av kvinnliga matte- och NO-lärare inte skulle ha en särskilt stor betydelse för att få kvinnliga elever att fortsätta inom matematikintensiva utbildningar i Sverige, avslutar Aino-Maija Aalto.

Metod och datamaterial

Effekten mäts genom att studera syskon från samma familj. Genom att jämföra syskon är det möjligt att ta hänsyn till en mängd faktorer, som socioekonomi, livsstil, arv, bostadsområde och val av skola, vilket är faktorer som man vet kan påverka utbildningsutfallet.  Alla elever som är födda 1982–1995 och som har slutfört grundskolan i Sverige vid 15–17 års ålder ingår i studien. Totalt följs cirka 1 000 000 elever som tillhör omkring 430 000 familjer.

Kontakt

IFAU-rapport 2020:12 är skriven av Aino-Maija Aalto, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Hon nås på aino-maija.aalto@sofi.se.su Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2020:10.