Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2019-06-26 Hur påverkade lärarnas decentraliserade löner den lokala arbetsmarknaden, yrkets lönestruktur och rekrytering?

En ny rapport från IFAU studerar arbetsmarknadseffekter av att lärarna lämnade en fast lönesättning till förmån för individuella förhandlingar.

År 1996 ersattes lärarnas nationella löneskalor med individuella löneförhandlingar. Rapportförfattaren studerar lärarnas löneutveckling i kommuner med starka respektive svaga arbetsmarknader, på så sätt att andra högskoleutbildades inkomster var höga eller låga.

–Metoden fångar inte den övergripande nationella effekten av förändringen, utan hur kommuner med relativt starka arbetsmarknader och lönelägen påverkades relativt kommuner med relativt svaga arbetsmarknader, säger Alexander Willén.

Lärarlönerna ökade

Reformen ökade lärarnas löner i kommuner med starka lokala arbetsmarknader relativt kommuner där personer i alternativa yrken hade lägre löner. Löneökningen var störst bland unga och nyutexaminerade lärare, vilket ledde till att lönespridningen minskade. De höjda lärarlönerna påverkade inte de totala utgifterna för skolan utan befintliga resurser omfördelades till lärarnas fördel.

De höjda lönerna påverkade inte vilka som valde att bli lärare

De höjda ingångslönerna tycks inte ha påverkat vilka som valde att bli lärare och inte heller elevernas resultat och arbetsmarknadsutfall.

–Man kan tänka sig att de högre lönerna skulle attrahera bättre individer och att det i sin tur skulle kunna leda till att eleverna presterar bättre, men det finner jag inga belägg för, säger Alexander Willén. Reformen hade inga betydande effekter på skolans kvalitet.

Effekter på löneutvecklingen i närliggande yrken

En anledning till att den förbättrade löneutvecklingen inte bidrar till förändringar i lärarkomposition och elevresultat kan vara att reformen ledde till ett ökat tryck på lönerna i närliggande yrken. Andra arbetsgivare fick höja sina löner för att rekrytera och behålla personal. Det dämpar den relativa effekten på lärarlönen i förhållande till andra yrken.

–Det är intressant med tanke på att ett argument för centraliserad lönesättning har varit att stävja inflationstrycket genom begränsad lönekonkurrensen inom och mellan olika yrken. Jag visar att det tycks vara så, vilket är en fråga som inte kunnat undersökas tidigare, säger rapportförfattaren

Lokala arbetsmarknader

Rapportförfattaren använder sig av detaljerade mikrodata för cirka 85 000 grundskolelärare mellan 1991 och 2006.

Kontaktinformation

Rapport 2019:18 är skriven av Alexander Willén, Biträdande professor i ekonomi vid Norska Handelshögskolan (NHH). För mer information, kontakta Alexander Willén på telefonnummer +47 (0) 41238490 eller e-mail: alexander.willen@nhh.no

Läs mer


Publicerad av:

Sofia Malmer

Publicerad:

2019-06-26