Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2018-09-17 Långtidssjukskrivna agerar på ekonomiska drivkrafter i sjukförsäkringen och är framåtblickande

Långtidssjukskrivna agerar på ekonomiska drivkrafter i sjukförsäkringen och tycks beakta såväl framtida ersättningsnivåer som risken att återinsjukna, visar ett nytt IFAU Working paper som studerar en reform från början av 1990-talet.

I mars 1991 infördes en differentierad sjukpenning då ersättningsnivån sänktes för kortare sjukfrånvaro (<91 dagar) medan den hölls oförändrad för längre sjukfrånvaro (≥91 dagar). Reformen innebar alltså inte någon förändring av ersättningsnivån för långtidssjukskrivna, men däremot fick de den nya lägre ersättningsnivån för kortare sjukfrånvaro om de återinsjuknade efter att ha återgått till arbete. Om de långtidssjukskrivna hade en arbetsförmåga som medgav återgång till arbete och var framåtblickande genom att beakta såväl framtida ersättningsnivåer som risken att återinsjukna kan det ha inneburit att de förblev sjukskrivna längre än nödvändigt.

Rapportförfattarna finner att sannolikheten att lämna långtidssjukfrånvaro minskade med 10 procent till följd av denna förändring.

– Vi ser att åtminstone en del långtidssjukskrivna tycks ha varit framåtblickande och agerat på ekonomiska drivkrafter i sjukförsäkringen. De har tagit det säkra före det osäkra för att inte hamna i en sämre sits om de återinsjuknar, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna. Det är viktigt att ha i åtanke både vid utformning och utvärdering av olika socialförsäkringssystem.

Tidigare forskning har entydigt visat att korttidssjukskrivna agerar på ekonomiska drivkrafter i sjukförsäkringen. Däremot finns det mindre forskning om huruvida långtidssjukskrivna agerar på motsvarande sätt och resultaten är också mer tvetydiga. En förklaring till det senare kan vara att långtidssjukskrivnas arbetsförmåga i många fall är alltför nedsatt för att medge att de agerar på sådana drivkrafter. En annan förklaring kan vara att tidigare forskning inte har kunnat ta hänsyn till att det kan finnas motverkande ekonomiska drivkrafter som de också agerar på under förutsättning att de är just framåtblickande, vilket den här studien är den första att påvisa.

Data och metod

Studien har använt registerdata från SCB:s longitudinella databas LOUISE, SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS), och Försäkrings-kassans register över sjukfall. Två kohorter, varav den ena påverkades av reformen, har jämförts. Att redan påbörjade sjukfall var undantagna från de nya sjukpenningreglerna har utnyttjats för att hantera eventuella kompositions-effekter som annars skulle riskera att snedvrida resultaten.

Kontaktinformation

IFAU Working paper 2018:11 ”Forward-looking moral hazard in social insurance: evidence from a natural experiment” är skrivet av Per Johansson (IFAU och statistiska institutionen vid Uppsala universitet), Marcus Eliason (IFAU) och Martin Nilsson (IFAU och nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet). För mer information kontakta Per Johansson på per.johansson@ifau.uu.se alternativt 018-471 70 81 eller 018-471 51 46.

Läs mer


Publicerad av:

Ali Ghooloo

Publicerad:

2018-09-17