Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2019-06-17 Översikt av jobbskatteavdrag i Europa visar på oklara sysselsättningseffekter

Ett nytt Working paper från IFAU beskriver de olika systemen för jobbskatteavdrag i Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Belgien, Danmark, Finland och Sverige, och summerar forskningen om effekterna.

Jobbskatteavdrag eller andra former av arbetsbetingade bidrag har blivit allt mer populära under de senaste decennierna. Det dubbla syftet har varit att minska fattigdomen och, framförallt under de senare åren, öka incitamenten till arbete.

Olika utformning

Jobbskatteavdragen är utformade på många olika sätt. De flesta av de studerade ländernas avdrag görs genom skattesystemet, men det finns också de som administreras genom bidragssystemen. Avdragen är också i olika utsträckning familje- eller individbaserade och betingade på om man har barn eller ej. Vissa riktar sig mot låginkomsttagare och andra omfattar de flesta löntagare. Vissa utbetalas automatiskt, i andra länder måste man ansöka. Ibland är avdragen kontinuerliga och månadsvisa, medan de i andra länder utbetalas årligen och i efterskott baserat på uppgifter i inkomstdeklarationen.

Oklara effekter

Det är svårt att dra några allmänna slutsatser om sysselsättningseffekterna av jobbskatteavdrag. Generella jobbskatteavdrag är svåra att utvärdera eftersom det saknas en trovärdig jämförelsegrupp. För jobbskatteavdrag som riktar sig till särskilda grupper av arbetstagare finns det exempel på positiva sysselsättningseffekter, men det gäller inte för alla länder eller för alla grupper av mottagare.

– Det är viktigt att förstå vilka incitament avdragen skapar, säger Lisa Laun. Avdrag riktade mot vissa grupper, i kombination med att andra transfereringar som motsvarande försörjningsstöd eller barnbidrag minskar i takt med att arbetsinkomsterna ökar, kan innebära att arbetsutbudet inte ökar lika mycket som annars. Eller att det i värsta fall minskar. Generella jobbskatteavdrag, som det svenska, har mindre snedvridande effekter men kostar betydligt mer.

Genomgången visar vidare att arbetstagare med en svag ställning på arbetsmarknaden kan svara mer på ekonomiska incitament, och att familjebaserade avdrag kan minska arbetsutbudet hos den partner som är minst etablerad på arbetsmarknaden.

Slutligen kan små avdrag, brist på information och medvetenhet om avdragen och dess struktur, samt omständlig byråkrati dämpa sysselsättningseffekterna av jobbskatteavdrag.

Kontaktinformation

IFAU Working paper 2019:16 är skrivet av Lisa Laun vid IFAU. Materialet har tidigare publicerats som en del av Laun (2019) och togs fram för en expertgrupp inom arbetskommissionen i Norge. För frågor kontakta Lisa på lisa.laun@ifau.uu.se

Läs mer


Publicerad av:

Sofia Malmer

Publicerad:

2019-06-17