Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2018-06-18 Uppväxtområde spelar roll för ungdomars hälsa

Ett nytt Working paper från IFAU finner att uppväxtområde påverkar ungdomars hälsa.

De som bor i fattiga bostadsområden har i genomsnitt sämre hälsa än de som bor i rika områden. En orsak kan vara socioekonomiska faktorer som både påverkar var man bor och vilken hälsa man har. En annan orsak kan vara att bostadsområdet påverkar hälsan. Rapportförfattaren studerar hälsan hos barn som flyttade mellan bostadsområden under uppväxten. Hälsan mäts som antal nätter på sjukhus under tonåren. Särskilt studeras psykisk ohälsa, olycksfall och riskbeteende.

Att flytta till ett område där de lika gamla barnen har sämre hälsa tycks försämra hälsan för de barn som flyttar dit. Sannolikheten att själv bli inlagd på sjukhus ökar signifikant om sjukhusinläggningar är relativt vanliga bland de andra barnen i området. För psykisk ohälsa och olycksfall ser effekterna ut att vara större än för inläggningar i allmänhet. Detsamma gäller sannolikheten att bli inlagd som en följd av riskbeteende.

– Förhållandena i området tycks spela roll för ungdomars hälsa, säger rapportförfattaren Evelina Björkegren. Det kan bero på den fysiska miljön, men även gruppbeteenden och förebilder hos grannar och kompisar kan påverka tonåringarnas risk att drabbas av psykisk ohälsa eller olycksfall.

Resultatet skiljer sig inte mellan syskon som bott olika länge i området, och inte mellan killar och tjejer.

För att validera resultaten görs även en liknande analys för barn vars familjer blev placerade i olika områden efter att de kom som flyktingar till Sverige under en period när bostadsort bestämdes centralt (1985–1994). Analysen ger liknande, men något mindre, effektskattningar.

Data och metod

I studien används registerdata för 900 000 barn födda 1984–1992 och deras föräldrar. Ungefär 140 000 barn flyttar under barndomen och hälsa mäts genom sjukhusinläggningar.

Kontaktinformation

IFAU Working paper 2018:10 Neighborhoods and youth health är skrivet av Evelina Björkegren, Uppsala Center for Labor Studies vid Uppsala universitet. För mer information kontakta Evelina på evelina.bjorkegren@nek.uu.se

Läs mer


Publicerad av:

Wazah Pello-esso

Publicerad:

2018-06-18