Hur mycket pengar vill kommuninvånarna spendera på skola?

I Sverige har vi valt att låta kommunerna ansvara för många tjänster, till exempel skola, barnomsorg och äldreomsorg. På grund av att dessa tjänster tillhandahålls i offentlig regi saknas en marknad på vilken efterfrågan och utbud kan observeras. Vill man ta reda på hur stora kommuninnevånarna vill att de kommunala utgifterna ska vara så måste någon annan metod därför användas. I forskningsrapporten " Individual demand for local public schooling: Evidence from Swedish survey data" undersöker Åsa Ahlin och Eva Johansson kommuninvånarnas efterfrågan på kommunalt tillhandahållen skola. Mer exakt undersöks hur mycket individer vill att de kommunala skolutgifterna ska förändras då deras inkomster och skattepris, den andel av de ökade utgifterna som individen får betala med sin skatt, förändras.

Hur påverkas efterfrågan på skola då inkomster och skattepris ökar med en procent?

För att få ett mått på hur pris- och inkomstkänslig efterfrågan på kommunalt tillhandahållen skola är undersöks de så kallade elasticiteterna, hur många procent efterfrågan förändras om till exempel individens inkomst förändras med en procent. Efter att ha kontrollerat för individens ålder, kön och familjesituation så finner vi att en procents högre inkomst leder till att individen vill att kommunen ska öka utgifterna på skola med mellan 0.7 och 1.1 procent. Motsvarande siffror för skattepriset ligger mellan –0.8 och –1.1. Elasticiteterna ligger alltså nära ett, vilket innebär att en procents förändring i pris och inkomst ger cirka en procents förändring i individens efterfråga.

När liknande studier genomförts i Michigan och Massachusetts i USA visar det sig att amerikaner reagerar mindre på en förändring i inkomster och skattepris än svenskar. En tolkning av detta resultat skulle kunna vara att svenskar ser utbildning mer som en lyxvara, medan amerikanarna i större utsträckning ser det som en nödvändig vara.