Sänkta arbetsgivaravgifter gav få och dyra jobb

En sänkning av arbetsgivaravgifterna ledde inte till fler anställda i redan etablerade företag. Sänkningen gav en del nya jobb genom att nya företag startades men statens kostnad för dessa nya arbetstillfällen var mycket hög. Det visar en ny studie från IFAU.

Publicerades: 10 juni 2010

IFAU har på uppdrag av Riksrevisionen utvärderat effekterna av en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter som genomfördes i Norrlands inland och nordvästra Svealand 2002.

I redan etablerade företag ökade lönerna, inte sysselsättningen

I företag som var verksamma redan före sänkningen ökade inte antalet sysselsatta när arbetsgivaravgifterna minskade. Detta berodde delvis på att sänkningen motverkades av höjda lönekostnader. Lönekostnaderna ökade med i genomsnitt 1,75 procent vilket för varje anställd motsvarade ca 5 000 kr per år. Dessa resultat stämmer överens med resultat från liknande studier i andra länder, bl.a. Finland.

Nya jobb genom nyföretagande, men få och dyra

Ett fåtal sysselsättningstillfällen skapades genom att företag startades till följd av att arbetsgivaravgifterna sänktes. Dessutom kunde arbetstillfällen behållas i företag som annars hade tvingats till nedläggning. Antalet jobb som skapades och räddades – under 500 – var dock lågt i förhållande till kostnaden för sänkningen av arbetsgivaravgiften. Per jobb var kostnaden ca 800 000 kr, vilket motsvarade lön och arbetsgivaravgifter för två anställda i ett genomsnittsföretag.

Resultaten bygger på jämförelser av likartade företag med olika arbetsgivaravgifter

I studien jämförs utvecklingen 2001–04 bland företag i området där arbetsgivaravgiften sänktes med utvecklingen bland likartade företag i närliggande områden. Analysen baseras på registerdata över ca 25 000 svenska företag.

Kontakt

Om du vill veta mer, kontakta Erik Mellander, tel: 070-313 47 89, e-post: erik.mellander@ifau.uu.se eller Björn Öckert: tel: 073-509 89 34, e-post: bjorn.ockert@ifau.uu.se.