Studieresultatet förbättrades inte med betygsintagning till gymnasieskolorna i Stockholm

I genomsnitt påverkades inte stockholmselevernas studieprestationer av införandet av betygsprincipen för antagning till Stockholms gymnasieskolor. Elever med höga grundskolebetyg, som borde ha gynnats av reformen, påverkades till och med negativt. Deras studieresultat sjönk med ungefär 2 procentenheter på grund av reformen. Det kan inte förklaras med att lärarna är ”snåla” med betygen till duktiga elever som går i bra klasser.

Elever gör inte optimala skolval?

Den rimligaste tolkningen av resultaten är att eleverna inte gör optimala skolval. De väljer med andra ord inte den skola som producerar det bästa resultatet givet elevens förutsättningar. Problemet för eleverna är att det är svårt att observera undervisningskvalité. Ett observerat bra betygsgenomsnitt eller goda provresultat kan ju både avspegla en bra utbildning och att det går duktiga elever på skolan. En annan förklaring är att eleverna vid valet låter sig påverkas av en skolas status snarare än kvalité.

Från närhetsprincip till betygsprincip för antagning

Hösten 2000 ändrade Stockholms kommun antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna. Tidigare hade eleverna förtur till den skola de bodde närmast; efter reformen är grundskolebetyget enda urvalskriterium. Införandet av betygsprincipen innebar att alla elever i Stockholm fick möjlighet att söka till alla skolor. Avsikten med reformen var att bryta segregeringen i skolan. Tidigare studier har dock visat att segregationen ökade både avseende betyg och familjebakgrund.

Jämförelse mellan eleverna i Stockholm och i övriga länet

Rapporten bygger på registeruppgifter för alla elever som påbörjade en gymnasieutbildning i Stockholms län 1995–2000. Övriga kommuner i Stockholms län är jämförelsegrupp. Genom att jämföra betygen i Stockholm före och efter reformen och ställa denna förändring mot motsvarande förändring i jämförelsegruppen kan man identifiera effekten av reformen. Analysen tar enbart hänsyn till kortsiktiga effekter då endast en årskull efter reformen analyseras.