Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Vår forskning

  • 2004-04-29 Ungdomsprogram för att stödja övergången från skola till arbete vanligare i Sverige än utomlands

    Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inriktade mot ungdomar – ungdomsprogram – var vanligare i Sverige i mitten på 1990-talet, än i andra europeiska länder. De svenska programmen omfattade också större grupper och var i högre utsträckning inriktade på arbetspraktik än utbildning. Detta framgår av en IFAU-studie där före detta gymnasielever i fem europeiska länder följs upp ett år efter skolan.

  • 2004-04-19 Möjligheten till svartarbete kan minska utbildningsnivån i samhället

    Om möjligheten att arbeta ”svart” är tillgänglig för personer med praktisk utbildning, tenderar den teoretiska utbildningsnivån i ett land att bli samhällsekonomiskt för låg.

  • 2004-03-31 Praktik i arbetslivet – en självklar väg till integration för invandrare?

    Svenska tjänstemän som ordnar praktik för nyanlända invandrare kan ha ganska olika föreställningar om vad praktiken har för syfte enligt en ny rapport från IFAU. Praktiken står inte alltid i relation till personernas tidigare yrkeserfarenheter. Det kan finnas en risk att den leder till en ”inlåsning” i okvalificerade arbetsuppgifter och bidrar till en framtida etnisk delning av arbetsmarknaden.

  • 2004-03-29 Sysselsättning och decentraliserade löneförhandlingar
  • 2004-03-23 Rapport om aktivitetsgarantin på engelska
  • 2004-03-19 Arbetsgivare väljer bort arbetslösa

    Svenska arbetsgivare verkar betrakta arbetslöshet som en negativ egenskap. En ny studie från IFAU visar att företag föredrar att ta kontakt med sökande med arbete framför de arbetslösa, även då personerna i alla andra avseenden är identiska. Därmed försvåras de arbetslösas möjligheter att få jobb.

  • 2004-03-02 En uppföljning av Kvalificerad yrkesutbildning

    En ny rapport från IFAU visar att drygt 80 % av de som avslutat en Kvalificerad yrkesutbildning (KY) har en anställning eller startat ett eget företag. Det är studerande i åldrarna 25 år och uppåt som främst etablerat sig på arbetsmarknaden. Fördelat på utbildningsinriktning visar uppföljningen att det framförallt är de som utbildats inom ekonomi, tillverkning, transport och IT som har ett arbete. Samtidigt visar uppföljningen att drygt 8 % går vidare till universitet samt att 10 % fortfarande är arbetssökande.

  • 2004-02-26 Den svenska skolan – effektiv och jämlik?
  • 2004-02-06 Statistiska metoder förbättrar val av arbetsmarknadspolitiska program utan att höja kostnaderna

    En ny IFAU-rapport visar hur statistisk analys kan användas för att varje arbetssökande ska finna det arbetsmarknadspolitiska program som med störst sannolikhet leder till jobb. I en tillämpning på schweiziska arbetssökande år 1998 visas att metoden hade kunnat höja andelen med jobb 12 månader efter programstart från 50 till 58 procent. Metoden hade dessutom troligtvis medfört sänkta kostnader.

  • 2003-12-19 Enkla diagram kan avgöra om arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar arbetslösheten

    Det är ofta svårt att fastställa om en arbetsmarknadspolitisk åtgärd verkligen orsakar en förändring i arbetslösheten, t ex genom att minska tiden i arbetslöshet. Skälet är att man i allmänhet inte kan beakta alla skillnader mellan dem som berörs av åtgärden och dem som inte berörs. Då kan man inte heller utesluta att skillnader i arbetslöshetstider beror på olikheter mellan de två grupperna, snarare än på åtgärden.

  • 2003-12-17 Översikt av empiriska sökmodeller

    Traditionell nationalekonomisk teori har svårt att förklara förekomsten av arbetslöshet. Så kallade sökmodeller tar hänsyn till att det tar tid att hitta ett nytt jobb, bland annat beroende på människors sökintensitet och tillgången på arbete. Modellerna ger därigenom större kunskap om arbetslöshetens orsaker samt effekter av arbetsmarknadspolitiska program. I en ny IFAU-rapport sammanställs empiriska studier av sökmodeller, baserade på information om människors arbetslöshetstid, anställningstid och lön.

  • 2003-12-15 Metodvalet viktigt vid skattningar av inkomsteffekten av utbildning: exemplet Kina

    James Heckman och Xuesong Li analyserar i IFAU-rapporten ”Selection bias, comparative advantage and heterogeneous returns to education: Evidence from China in 2000” hur stor inkomstökning en högre utbildning ger i Kina. De visar att två vanligt förekommande metoder att beräkna hur mycket högre inkomst man får av en fyraårig universitetsutbildning jämfört med en gymnasieutbildning (den sk inkomsteffekten) leder till mycket olika resultat – 29 respektive 56 procent. Båda beräkningarna visas dock vara behäftade med systematiska fel och författarna förordar en ny metod som undviker dessa. Den nya metoden resulterar i en beräknad effekt på 43 procent för högre utbildning.

  • 2003-12-12 Mäns inkomster blir lägre av komvuxutbildning

    Svenska män som har deltagit i kommunal vuxenutbildning (komvux) har en lägre lön än de som inte har deltagit. Invandrarkvinnor som deltagit får däremot en högre lön än invandrarkvinnor som inte gått komvux. Det visar IFAU-rapporten ”Inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning”.

  • 2003-11-28 Arbetsmarknadspolitisk översikt 2002
  • 2003-11-25 Arbetslöshet ”smittar”

    En persons arbetslöshetstid beror på hur många andra som är arbetslösa i närområdet. En hög arbetslöshet i närområdet bidrar, enligt en ny rapport från IFAU, till att personers arbetslöshetsperiod kraftigt förlängs.

  • 2003-10-28 Lägre arbetslöshet leder till färre brott

    En lägre arbetslöshet leder till ett minskat antal brott totalt sett, och mer specifikt till färre inbrott, bilstölder och narkotikabrott. Det framgår av IFAU-rapporten "Crime, unemployment and labor market programs in turbulent times". Rapporten visar också att de arbetsmarknadspolitiska programmen inte haft någon dämpande effekt på brottsutvecklingen.

  • 2003-10-22 Arbetsgivare – en nyckelfaktor vid arbetsmarknadsutbildningar?

    Arbetsgivare har ofta varit med i såväl planering som genomförandet av arbetsmarknadsutbildningar där många deltagare lyckats få jobb efter avslutad utbildning. Arbetsgivare är inte lika delaktiga i utbildningar där få fått jobb.

  • 2003-10-20 Nya metoder för att mäta hur mycket eleverna lär sig i skolan

    Utbildning har större betydelse för människors kunskaper än vad en del forskare tidigare hävdat. I genomsnitt medför ett års studier en förbättring av resultaten på olika kunskapstester med omkring 5 procent. Störst tycks effekten vara vid lägre utbildningsnivåer samt för personer med sämre förkunskaper. Det visar IFAU-rapporten ”The effect of schooling and ability on achievement test scores”.

  • 2003-10-14 Viktigt att informera om arbetsmarknadspolitiska program och att programmens framgång bedöms så att behövande grupper inte missgynnas

    I IFAU-rapporten ”The determinants of participation in a social program: Evidence from a prototypical job training program” studeras deltagandet i ett stort amerikanskt arbetsmarknadspolitiskt program. Trots programmets storlek visade det sig att inom en grupp individer som var behöriga kände en majoritet inte till att programmet existerade. Och bland de behöriga som ansökte om att få delta framkom det att låg utbildning minskade chansen att faktiskt påbörja programmet, liksom att ha låg inkomst och vara färgad eller spansktalande.

  • 2003-10-10 Förbättrade kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare med lediga platser ger högre löner

    Snabbare och effektivare kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare med lediga jobb medför inte bara att lediga platser tillsätts fortare utan också att lönenivån stiger. Det framgår av IFAU-rapporten ”The effect of search frictions on wages”. Rapporten visar att om alla kontakthinder elimineras medför detta en engångshöjning av företagens medellöner på cirka 10 procent.


Publicerad av:

Jörgen Moen