Vem ska hjälpa vem? En kritisk analys av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till kvinnor med invandrarbakgrund

Författare: Heléne Thomsson, Och Linda Hoflund, Och

Sammanfattning av Rapport 2000:9

Denna studie bygger på intervjuer med 151 kvinnor som alla har invandrarbakgrund och har deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utifrån dessa intervjuer har en kritisk bild av hur deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder upplevs och förslag på förändringar vuxit fram. För att vidga förståelsen av de åtgärder som dessa kvinnor berättar om har ytterligare 42 kvinnor och män med ansvar för olika slags åtgärder samt 23 kvinnor som arbetar som projektledare intervjuats om sina tankar kring de åtgärder de arbetar med. Intervjuerna har analyserats med en kritisk ansats och resultaten har ställts mot könsteoretisk kunskap om maktstrukturer och sociala arrangemang, men också mot den arbets­psykologiska kunskap som säger att arbetslivet i Sverige är på väg mot en ny flexibel och mångkulturell era.

Resultaten visar att de åtgärdsdeltagande kvinnor som intervjuats har en kompakt kritik mot de åtgärder som de deltagit i, mot arbetsförmedlingen och mot de praktikplatser som de arbetat vid. De berättar om hur svårt det är att ställa krav och att få gehör för sina idéer då de befinner sig i en lågstatusposition, i en sönderhackad tillvaro och ständigt är mottagare av andras hjälp. De åtgärder som de intervjuade deltagarna berättar om och som övriga intervjuade personer beskriver, präglas enligt de analyser som presenteras i denna rapport av en traditionell syn på vad arbete är och kan vara och mycket lite av arbetslivets önskan om mångkulturalitet och flexibilitet. De tycks också präglade av fördomsfulla och stereotypa antaganden om hurdana kvinnor med invandrarbakgrund är, hur de lever sina liv och vad de är lämpade för. Resultaten visar på en tydlig önskan från olika samhällsaktörers sida om att de invandrade kvinnorna antingen ska ’smälta in’ och bete sig annorlunda än de gör idag, eller behålla sin ’olikhet’ och bidraga med något som samhället har behov eller glädje av (t ex laga exotisk mat). Resultaten visar att synen på kvinnor med invandrarbakgrund som skapare av något nytt och eftertraktansvärt är sällsynt. Lika sällsynt är det att den livssituation och de sociala strukturer som dessa kvinnor lever inom problematiseras och inkluderas i åtgärdsdiskussionerna.