Friåret ur ett arbetsmarknadsperspektiv - delrapport 1

Författare: Daniela Fröberg, Och Linus Lindqvist, Och Laura Hartman, Och Oskar Nordström Skans, Och Susanne Ackum Agell, Och

Sammanfattning av Rapport 2003:7

Från den 1 februari 2002 t o m den 31 december 2004 pågår ett försök med friår i tolv svenska kommuner. Friåret innebär att en arbetstagare får ta ledigt upp till ett år givet att arbetsgivaren ersätter den ledige med en arbetslös person inskriven som arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Rapporten, som är en uppföljning av försökets tio första månader, bygger på intervjuer med arbetsförmedlare samt statistik från Ams. Resultaten visar att kvinnor, offentliganställda och personer utan högskoleutbildning är överrepresenterade bland de friårslediga, medan personer inom bristyrken sällan tycks ta friårsledigt. Efterfrågan på friårsledighet har varit stor, vilket har lett till att förmedlingens arbetsbelastning har ökat. Vikarierna tycks ha en relativt stark position på arbetsmarknaden redan innan de påbörjar vikariaten. Om vikarierna inte hade påbörjat ett vikariat skulle de uppskattningsvis ha varit arbetslösa hälften av den tid som en friårsledighet i genomsnitt varar. Detta tyder på att kostnaderna för de ledigas ersättning överstiger det man sparar i vikariernas uteblivna a-kasseersättning. Tidigare forskning tyder på att vikarierna kommer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden som ett resultat av friåret men också att ett nationellt friårsprogram troligen skulle leda till minskad sysselsättning.