Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?

Sammanfattning av Rapport 2012:17

Vi studerar effekterna av den växande friskolesektorn på svenska grundskoleelevers utbildningsresultat på kort och lång sikt. Friskolereformen 1992 innebar att de kommunala skolorna gradvis blev tvungna att börja konkurrera om eleverna med en växande sektor av fristående skolor. Reformen fick mycket olika genomslag i olika kommuner. Vi utvärderar effekterna av reformen genom att jämföra förändringen i utbildningsresultat över tid i kommuner där andelen elever i friskolor har ökat mycket i förhållande till kommuner där andelen elever i friskolor har ökat mindre eller inte alls. Vi hittar positiva effekter på genomsnittsresultaten för elever både i årskurs 9 (nationella provresultat och betyg) och för senare utbildningsprestationer i gymnasiet och högskola. Vi finner inget stöd för att resultaten kan förklaras av olika trender i kommunerna innan reformen genomfördes, av betygsinflation, av förändring i elevsammansättningen inom kommunerna eller en rad andra möjliga alternativa förklaringar till att det är kunskapseffekter vi identifierar. Resultaten blir framträdande ungefär ett decennium efter reformens genomförande, vilket stämmer överens med att det har tagit tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i Sverige. Vi hittar inga effekter på skolkostnader, vilket innebär att effekten på studieprestationer går att tolka som positiva produktivitetseffekter i skolsektorn.


Publicerad av:

Margareta Wicklander

Senast uppdaterad:

2012-10-26