Om ungdomsarbetslöshet

Hur mäts ungdomsarbetslöshet? 

Arbetslösheten mäts av Statistiska centralbyrån genom Arbetskraftsundersökningen (AKU). En person räknas som arbetslös om den:

• saknar sysselsättning 
• kan och vill ta ett arbete inom 14 dagar
• aktivt har sökt jobb under de senaste fyra veckorna eller väntar på ett jobb som startar inom tre månader.

Ungdomsarbetslöshet beräknas som andalen arbetslösa 15-24-åringar i arbetskraften. 

Måttet kan vara svårt att tolka

Ungdomsarbetslösheten skiljer sig från arbetslösheten bland vuxna. En viktig förklaring är att många unga inte ingår i arbetskraften alls, eftersom de studerar på heltid och inte söker arbete. Samtidigt räknas heltidsstuderande som arbetslösa om de söker jobb. Det gäller till exempel:

• studenter som söker sommar- eller extrajobb
• personer som väntar på att börja ett jobb inom tre månader (så kallade avvaktare)

Det gör att ungdomsarbetslösheten kan framstå som hög, utan att alla som räknas som arbetslösa har etableringsproblem.

Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet i internationella jämförelser. SCB skriver att det bland annat beror på en kombination av Sveriges utbildningsstruktur och att många ungdomar och studenter jobbar under sommaren och därmed räknas som avvaktare, framförallt under våren.

Arbetslöshet är en andel av arbetskraften, inte av befolkningen 

Arbetslöshetstalet relateras till arbetskraften. För vuxna spelar det mindre roll, men det gör det lätt att feltolka arbetslöshetsgraden bland unga. Om arbetslösheten är sju procent betyder det ungefär att sju procent av de vuxna saknar arbete, eftersom de flesta vuxna också deltar i arbetskraften. För unga ser det annorlunda ut. Om ungdomsarbetslösheten är 20 procent betyder det inte att var femte ungdom är arbetslös. Många unga studerar och ingår inte i arbetskraften alls.

Ett alternativt mått: unga som varken arbetar eller studerar 

Ett kompletterande mått är andelen unga som varken arbetar eller studerar (Neet eller Uvas). Måttet fångar en grupp som står längre från arbetsmarknaden, de heltidsstuderade som söker extrajobb tas inte med, medan unga som inte ens söker arbete räkns in. Sverige tillhör den grupp länder med lägst andel personer i denna grupp. Anders Forslund och Linus Liljeberg visar i en rapport från 2021 att unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade. 

Våra forskare pratar om ungdomsarbetslöshet 

IFAU:s forskare har under lång tid bidragit till kunskapen om ungdomsarbetslöshet. Anders Forslund beskriver ungdomsarbetslösheten och diskuterar hur hög den är i en 16 minuter lång föreläsning med titeln "En förlorad generation? Arbetslösheten bland svenska ungdomar". Han har också diskuterat hur arbetslösheten ska mätas i Ekonomiekot lördag.

Oskar Nordström Skans diskuterar ungdomsarbetslöshet och skolsystemet i Studio ett i P1 i februari 2012. ESO hade den 11 juni 2015 ett seminarium med Anders Forslund och Mattias Engdahl om en rapport de skrivit om den svenska ungdomsarbetslösheten. 

Även om inslagen blivit något till åren ger de fortfarande värdefulla perspektiv som gäller än idag. 

Vad visar våra rapporter om ungdomsarbetslöshet?

Etableringen på arbetsmarknaden

Trots att ungdomsarbetslösheten ofta framstår som hög är vägen till arbetsmarknaden relativt kort för de flesta unga. Etableringen har inte senarelagts sedan mitten av 1990-talet.

Mattias Engdahl och Anders Forslund finner i rapporten En förlorad generation inget påtagligt stöd för en uppfattning om att anställningstiderna för ungdomar blivit kortare under perioden 1991–2007. De ser inte heller någon "spik" i fördelningen vid anställningstider strax under ett respektive två år.

– Vägen från skolan till arbetsmarknaden har inte varit påtagligt mer problematisk för genomsnittet av unga som föddes runt 1990 än för dem som föddes i mitten av 1970-talet, säger Anders Forslund.

– Vi finner inte något stöd i data för att fler unga idag har korta anställningar eller ett stort antal anställningar som avbryts för att undvika vad som brukar kallas "inlasning".

Grupper med större svårigheter 

Vissa grupper har det betydligt mer problematiskt och riskerar långa tider i arbetslöshet: unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets­förmåga, unga med utländsk bakgrund och unga utan fullständiga gymnasie­betyg. Sysselsättningen hos unga med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har försämrats särskilt mycket de senaste 20 åren.

Ungdomsarbetslöshet kan ge bestående effekter

Arbetslöshet i unga år kan få långvariga konsekvenser. Oskar Nordström Skans visar att ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de kommande tio åren. Under åtminstone fem år är en del av den förhöjda arbetslöshetsrisken en direkt effekt av att personen var arbetslös som tonåring. 

Konjunkturläget spelar också roll. Yrkeselever som gick ut gymnasiet under en lågkonjunktur hade en högre sannolikhet att ha försörjningsstöd längre fram i livet. Det gällde särskilt de med lägre betyg och beror troligen på att kvinnor med låga betyg gick in i varaktiga förhållanden och fick barn tidigare när arbetslösheten var hög. Effekterna är stora, en ökning av arbetslösheten med fem procentenheter medförde att kvinnor med låga betyg fick barn cirka två år tidigare. 

Incitament och ersättningar 

Tillgång till a-kassa efter gymnasiet, det så kallade studerandevillkoret, kan fördröja inträdet på arbetsmarknaden. I en studie av åren 2002-2007visar Mathias von Buxhoeveden att övergången till arbete minskade med 12,5 procent under den första månaden då nyutexaminerade arbetslösa blev berättigade ersättning.

Hälsa och individuella faktorer 

Att andra faktorer än just ungdomsarbetslösheten i sig spelar roll för sambanden visar Tomas Hemmingsson och Andreas Lundin. Ungdomarnas psykiska hälsa, personlighet och förmåga att anpassa sig på skolan och de första jobben förklarar delvis sambandet mellan tidig arbetslöshet och senare problem på arbetsmarknaden samt förtidspension.

Kontakter och nätverk spelar stor roll 

Oskar Nordström Skans har också tillsammans med Francis Kramarz visat att föräldrar är en viktig väg till jobb och att det framförallt gäller dem som saknar gymnasieutbildning eller har låga betyg.

Tillsammans med Lena Hensvik har Skans även skrivit ytterligare en rapport om vikten av personliga kontakter för ungdomar. Slutsatsen är att sommarjobb och extrajobb under gymnasiet underlättar inträdet på arbetsmarknaden, särskilt om kontakternas yrkesinriktning speglar studenternas. Att arbetsgivarkontakter under gymnasiet är viktigt visar även Dagmar Muller.

Kommunala sommarjobbsprogram där jobb skapats speciellt för ungdomar hjälper dock inte ungdomar till kontakter och bättre arbetsmarknadsutfall, visar Daniel Knutsson och Björn Tyrefors. 

Arbetsmarknadspolitiska program 

Resultaten för arbetsmarknadspolitiska program riktade till unga är blandade.

I en studie av Anders Forslund och Oskar Nordström Skans framgår att Arbetsförmedlingens insatser för 20-24-åringar under perioden 1999–2003 ledde till att de fick arbete snabbare än både yngre och äldre ungdomar. Kommunala ungdomsprogram var dock mindre effektiva.

Resultaten är i vissa avseenden snarlika de resultat Kenneth Carling och Laura Larsson (Hartman) fick när de studerade utvecklingsgarantin (senare ungdomsgarantin). De fann ingen effekt på flödet från arbetslöshet till arbete. Denna nolleffekt var summan av två motverkande effekter: Ett snabbare flöde till arbete före programstart och en inlåsningseffekt av att faktiskt delta i programmet.

Ännu lite äldre forskning av Laura Larsson (Hartman) fann att ungdomar som under 1990-talet deltog i arbetsmarknadsutbildning eller ungdomspraktik under 1990-talets första år fick en lägre inkomst än öppet arbetslösa ungdomar. De som deltog i en åtgärd hade också en lägre sannolikhet att befinna sig i arbete eller studier i det reguljära utbildningsväsendet.

Uppföljningar av Jobbgarantin för unga visar en liknande bild. Martinson och Sibbmark finner att programmet hade få organiserade aktiviteter, även om en majoritet tyckte att stödet var tillräckligt. Liljeberg och Hall finner vissa kortsiktiga effekter av programmet, men de varierar mellan år och några långsiktiga effekter kan inte beläggas.

– En möjlig förklaring är så kallade annonseringseffekter, där deltagare intensifierar sitt jobbsökande inför att de ska skrivas in i ett program. Efter ett år är skillnaderna små mellan deltagare och andra arbetssökande.

Inte heller randomiserade studier visar några tydliga effekter av intensifierade förmedlingsinsatser för unga. Pathric Hägglund visar i en studie från 2009 inga effekter av att få en kombination av ökad kontroll och jobbsökaraktiviteter. Det kan hänga samman med att unga generellt har kortare arbetslöshetsperioder och redan prioriterades i Arbetsförmedlingens arbete. 

I en översikt om ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden från 2010 visar rapportförfattarna att ungdomar födda på 1980-talet utbildar sig längre än tidigare generationer och därför har de sitt första jobb senare. Konjunkturerna påverkar naturligtvis hur arbetsmarknadsinträdet ser ut. 

Treåriga gymnasieutbildningar 

Caroline Hall har i en rapport undersökt om treåriga och mer allmänna yrkeslinjer i gymnasiet minskat arbetslösheten. Hon finner att elever som började treåriga yrkeslinjer inte klarade sig bättre på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen 2008−2010 än jämförbara elever från tvååriga yrkeslinjer.

Arbetsgivaravgifter för unga 

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga gav små positiva effekter på sysselsättningen visar Johan Egebark och Niklas Kaunitz. När avgifterna sänktes med en tredjedel den 1 juli 2007 ökade sysselsättningen bland unga med omkring två procent på kort sikt, motsvarande 6 000–10 000 jobb. Den ytterligare sänkningen 2009 tycks inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

– Vi bedömer effekten som förhållandevis liten, säger Johan Egebark.

De sänkta avgifterna ledde till uteblivna intäkter för staten. År 2008 uppgick summan av de uteblivna arbetsgivaravgifterna till omkring 10 miljarder kronor. Intäktsbortfallet per skapat jobb uppgår därmed till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor. Läs mer om de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar i vår sammanfattning. 

Effekten varierar mellan grupper. Johan Egebark har också funnit att de nedsatta avgifterna för unga som startar företag ledde till högre inkomster men inte mer nyföretagande i gruppen.

I remissvar från 2008, 2019, 2020, 2021 och 2025 har IFAU diskuterat regeringens förslag om kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga.

Det går inte att pensionera bort ungdomsarbetslösheten

Anders Forslund och Oskar Nordström Skans har i en rapport till Pensionsåldersutredningen gjort en forskningsöversikt om varför det inte är möjligt att lösa ungdomsarbetslösheten genom att de äldre går i pension. Resonemanget finns även sammanfattat i en SNS-analys. 

I rapporten diskuteras ett antal empiriska exempel som visar att mängden arbetstillfällen på ett mycket påtagligt vis förändras om arbetskraftens storlek ändras. Mängden arbete är inte konstant och det går inte att pensionera bort ungdomsarbetslösheten. 

- Det kan vara värt att påpeka att alla inte måste arbeta så länge de bara kan, men en viktig slutsats är att det som eventuellt känner ett dåligt samvete gentemot den yngre generationen för att man fortsätter arbeta gör det helt i onödan, säger Anders Forslund.

Senast uppdaterad 2026-04-01