Lönekartläggningar och brister i arbetsvärderingsmodeller

Arbetsvärderingsmodeller är viktiga

För att motverka osakliga löneskillnader kräver diskrimineringslagen att alla arbetsgivare med mer än 25 anställda ska göra så kallade lönekartläggningar. En viktig del i lönekartläggningen är att bedöma vilka arbeten som kan betraktas som likvärdiga med avseende på krav på kunskap och erfarenhet, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållanden. För att kunna jämföra arbeten på ett systematiskt sätt använder sig arbetsgivaren av en arbetsvärdering. Osakliga skillnader ska rättas till vid lönesättningen.

Arbetsvärderingsmodeller och tolkning av poängskalor och vikter

Rapportförfattarna problematiserar och analyserar arbetsvärderingsmodeller, framförallt arbetsvärderingssystemet Analys Lönelots, som diskrimineringsombudsmannen rekommenderar. Slutsatsen är att systemets anvisningar har uppenbara brister. Det är särskilt svårt för användarna att förstå hur man tolkar och genomför hur mycket vikt som ska läggas på olika arbetskrav. Genom att utgå från anvisningarna motiverar användare av Analys Lönelots t.ex. sitt ställningstagande att kunskap ska vara viktigare än ansvar på ett felaktigt sätt. Begreppsförvirringen gör att giltigheten och tillförlitligheten hos dessa arbetsvärderingar bör ifrågasättas. Rapporten ger en grund för att studera dessa system närmare.

Metod

Rapportförfattarna baserar analysen på mångdimensionell besluts- eller värderingsmetodik. Analysen tar sin utgångspunkt i att en arbetsvärdering inte ska tolkas som ett mätproblem, utan som ett normativt problem som har sin grund i arbetsgivarens lönepolicy.