Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2015-05-13 Skolsegregationen har ökat till följd av boendesegregation och fritt skolval

Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går idag oftare i olika skolor. Ökad boendesegregation är den viktigaste orsaken till denna utveckling, men det fria skolvalet kan också förklara en del visar en ny IFAU-rapport.

Under 1990-talets första hälft genomfördes friskolereformen i Sverige. Etableringen av fristående skolor underlättades i och med att verksamheten kunde finansieras med skolpengen. Idag går ca 14 procent av landets grundskoleelever i en fristående skola. Det är vanligare att elever med en stark socioekonomisk bakgrund går i en friskola. Detta har lett till en debatt om sambandet mellan fritt skolval och skolsegregation.

Ökad boendesegregation viktigaste förklaringen till att skolan är segregerad

Rapportförfattarna undersöker segregationen mellan årskurs 9-elever med utländsk respektive svensk bakgrund. De finner att elever i högre utsträckning går i skola tillsammans med elever med samma bakgrund år 2009, än vad de gjorde i början av 1990-talet. Detta kan till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.

– Vi ser ett starkt samband mellan boendesegregation och skolsegregation, säger Helena Holmlund som är en av rapportens författare. Detta är inte förvånande eftersom de allra flesta elever går i en skola nära hemmet, och skillnaderna mellan bostadsområden har ökat. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har en ännu högre andel idag. I andra områden finns det knappast några elever med utländsk bakgrund alls, fortsätter hon.

Även möjligheten att välja skola kan relateras till ökad skolsegregation.

– Skolsegregationen har ökat mer i de kommuner där många elever har valt att gå i en fristående skola, jämfört med de kommuner där skolval är ovanligt, konstaterar Helena Holmlund. Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.

Data och metod

Rapporten baseras på data från Statistiska centralbyrån. I analysen jämförs skolsegregationens utveckling 1993–2009 i kommuner där en relativt hög andel elever går i friskola, med utvecklingen i kommuner där en låg andel elever går i friskola.

Kontaktinformation

För mer information kontakta Helena Holmlund, tfn 018–471 60 62.

Läs mer


Publicerad av:

Margareta Wicklander

Publicerad:

2015-05-11