Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Pressmeddelande 2012-10-31 Fler friskolor förbättrar elevers resultat

En ökande andel grundskoleelever i friskolor har lett till högre provresultat och betyg i årskurs 9. Det gäller både för elever i friskolor och kommunala skolor. Effekterna finns kvar även i gymnasiet och högskolan.

Efter friskolereformen 1992 kan eleverna välja mellan kommunala och fristående skolor. Antalet friskolor har växt kontinuerligt och idag går mer än 12 procent av grundskoleeleverna i friskolor.

Bättre provresultat och längre utbildning

Rapportförfattarna finner att en högre andel elever i friskolor förbättrar resultaten på elevers nationella prov och betyg i grundskolans årskurs 9. Om andelen elever ökar med 10 procentenheter i en kommun så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Effekten kvarstår när eleverna når gymnasiet. Andelen elever som läser vidare på universitetet ökar med 2 procentenheter till följd av fler friskolor i grundskolan och antalet utbildningsår vid 24 års ålder ökar med nästan en månad i genomsnitt.

– Det tar 8–10 år efter att friskolereformen infördes innan vi hittar tydliga positiva effekter. Det beror troligen på att det tog tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i de flesta kommuner, säger Mikael Lindahl.

Elever i både kommunala skolor och friskolor påverkas, friskoleeleverna förefaller inte gynnas mer.

– Vi vet inte om det är konkurrensen som gör att skolor förbättrar sig, eller om nya idéer sprids i större utsträckning. Vi finner inte att olika typer av friskolor skulle generera olika effekter, säger Mikael Lindahl.

Vidare ökar inte skolkostnaderna när fler väljer friskolor.

Metod

Rapportförfattarna jämför skolresultaten i kommuner där andelen friskoleelever förändrats olika mycket. De tar hänsyn till kunskapsutvecklingen innan reformen, förändringar i elevgrupperna, betygsinflation och andra samtida skolreformer. Friskolereformen genomfördes inte med syftet att senare utvärderas: de kommuner där fler friskolor etablerades skiljer sig på många sätt åt från andra. Detta tillsammans med att det tog flera år innan friskolesektorn började växa på allvar är en utmaning vid utvärdering.

– Vi kan därför inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, säger Anders Böhlmark.

Kontaktinformation

Vill du veta mer kontakta Mikael Lindahl (018 - 471 51 13, e-post:Mikael.Lindahl@nek.uu.se).

Läs mer


Publicerad av:

Margareta Wicklander

Publicerad:

2012-10-30