Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Pressmeddelande 2015-12-02 Föräldrar kompenserar för minskade resurser i skolan

Om en elev hamnar i en stor klass på mellanstadiet reagerar föräldrarna. Fler byter skola och barn till höginkomsttagare får mer hjälp med läxläsningen. Det visar en ny rapport från IFAU.

Forskarna studerar hur klasstorleken påverkar elevernas kunskaper och föräldrarnas beteenden. De finner att större klasser på mellanstadiet försämrar elevernas resultat.

– Alla elever påverkas inte lika mycket, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Resultaten sjunker tre gånger så mycket för barn till låginkomsttagare som för barn till föräldrar med högre inkomst.

Rapporten visar också att lärandemiljön försämras i en stor klass och barn till föräldrar med lägre inkomst har svårare att följa med i undervisningen. Däremot verkar inte elever till höginkomsttagare påverkas alls.

Fler skolbyten och mer läxhjälp

Föräldrar försöker på olika sätt mildra följderna av försämrad skolkvalitet. Närmare 6 procent av de elever som hamnade i en stor klass i årskurs 4 bytte skola under mellanstadiet.

– Det är en stor ökning, fortsätter Björn Öckert. Vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade.

Höginkomsttagare reagerade också genom att hjälpa sina barn mer med läxorna. Läxhjälpen ökade med nästan 8 procent när klasstorleken steg med 5 elever. Motsvarande respons fanns inte bland föräldrar med lägre inkomster.

– Föräldrarnas kompensatoriska beteende kan bidra till att förklara varför studieresultaten sjunker mer bland barn med sämre förutsättningar när resurserna i skolan dras ner, säger Björn Öckert.

Hur mäts effekterna av klasstorlek?

Det är svårt att mäta effekter av klasstorlek, eftersom elever med sämre förutsättningar ofta placeras i mindre undervisningsgrupper. För att beakta skillnader mellan elever i olika stora klasser utnyttjar forskarna en resursfördelningsmodell som användes före skolans kommunalisering. På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte överstiga 30. Om det fanns 31 elever i en årskurs skulle de delas upp i två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var mycket lika varandra, vilket rapportförfattarna använder för att mäta effekterna av klasstorlek.

Forskarna använder data från projektet Utvärdering genom uppföljning (UGU). Där finns resultat från ämnesprov och enkätsvar från elever och föräldrar. Eleverna är födda 1967, 1972, 1982 samt 1977. Dessutom används data från SCB. Hög- respektive låginkomsttagare är de som har inkomster över och under medianinkomsten.

Kontaktinformation

Kontakta Björn Öckert för mer information, telefonnummer 018-471 70 95 eller e-post bjorn.ockert@ifau.uu.se

Läs mer


Publicerad av:

Monica Fällgren

Publicerad:

2015-12-01