Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Pressmeddelande 2015-08-17 Snabb övergång från studier till arbete för elever på Yrkeshögskolan

Nio av tio studenter på Yrkeshögskolan var sysselsatta ett år efter avslutad examen. Många av yrkeseleverna var relativt etablerade på arbetsmarknaden även innan utbildningen, visar en ny IFAU-rapport.

Nästan 90 procent av de studenter som antogs till Yrkeshögskolan (KY- eller YH-utbildning) mellan 2006 och 2008 var sysselsatta ett år efter fullföljd examen. Yrkesstudenterna hade en stark ställning på arbetsmarknaden redan innan utbildningen, då i genomsnitt 70 procent var sysselsatta. Ett år efter kursslut hade de examinerade ökat sina årsinkomster från i genomsnitt drygt 100 000 till cirka 250 000 kronor.

– Den stora inkomstökningen visar att studenterna tycks ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden, säger Alexander Westerberg som är en av rapportförfattarna. Många bytte arbetsgivare, de arbetade mer och med bättre betalda jobb efter examen.

– Vad som hänt med studenterna om de inte gått utbildningen kan vi dock inte med bestämdhet veta eftersom vi saknar jämförelsegrupp, fortsätter han. Vissa förbättringar hade sannolikt skett även utan utbildningen, men de cirka 70 procent av yrkes­studenterna som tagit ut sin examen ökade sin inkomst mer än de som till exempel börjat utbildningen utan att fullfölja den.

Yrkesstudenterna börjar arbeta snabbare

Rapportförfattarna har också jämfört studenter som gått en yrkesutbildning med studenter som gått en högskoleutbildning inom samma ämnesområde. Författarna finner att yrkesstudenterna var äldre, hade lägre betyg från grundskolan och kom från mindre studievana hem. Yrkesstudenterna hade mer arbetslivserfarenhet innan utbildningen. När författarna jämför två grupper med samma bakgrundsegenskaper finner de att yrkesstudenterna blev sysselsatta snabbare än högskolestudenterna. Ungefär fem år efter utbildningen var dock skillnaderna borta och sysselsättningsgraden var lika stor i de båda grupperna. Yrkesstudenterna hade till en början högre årsinkomster, men högskole-studenterna tjänade i slutet av uppföljningsperioden cirka 15 000 kronor mer per år.

– En delförklaring till att högskolestudenterna tar längre tid på sig att börja jobba kan vara att de att valde att fortsätta studera efter kandidatexamen, säger rapportens andra författare Patrik Lind.

Bakgrund och data

Eftergymnasial yrkesutbildning har bedrivits sedan 1996, först under namnet Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och sedan 2009 under namnet Yrkeshögskolan. Utbildningarna är kortare och mindre teoretiska än högskoleutbildningar, de ska bedrivas inom områden med brist på arbetskraft och arbetsgivarna ska delta aktivt. Majoriteten av kurserna är tvååriga och anordnas av privata företag och kommuner. Vanligast är kurser inom ekonomi, administration och försäljning. Hösten 2014 anordnades 18 900 platser.

Rapportförfattarna analyserar arbetsmarknadsutfall och examensgrad för 40 297 studenter vid Yrkeshögskolan och Kvalificerad yrkesutbildning med hjälp av registerdata från Statistiska centralbyrån och Myndigheten för yrkeshögskolan. Studenterna som ingår i analysen antogs tidigast 2006 till utbildningar med planerat slut senast 2010.

Kontaktinformation

Kontakta Patrik Lind (telefon 018-471 70 80; e-post patrik.lind@ifau.uu.se) om du vill veta mer.

Läs mer


Publicerad av:

Monica Fällgren

Publicerad:

2015-08-16