Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Pressmeddelande 2014-12-15 Utvecklingen i skolan efter 1990-talets skolreformer

En ny rapport från IFAU visar att resultaten i svensk skola började falla redan före skolreformerna på 1990-talet. Betygsskillnaderna mellan skolor har däremot ökat och beror på att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Men familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte förändrats.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunali­se­ring, fritt skolval och fri­stående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan.

Resultatnedgång redan före reformerna

I PISA och andra internationella undersökningar sjunker svenska elevers kunskaper under 2000-talet. Forskarna kan med hjälp av äldre internationella mätningar och provresultat från andra undersökningar följa elevers kunskaper längre tillbaka i tiden.

– Reformerna tycks inte vara den utlösande faktorn. Resultat­försämringen syns redan i de tidiga skolåren, men förstärks i tonåren, säger Anna Sjögren, som är en av rapportförfattarna. Det är svårt att säga hur reformerna påverkat det fortsatta fallet.

Färre har fullständiga gymnasiebetyg – men de tycks inte hoppa av

I mitten av 1990-talet infördes programgymnasiet och nya målrelaterade kursbetyg. Det medförde att andelen elever utan slutbetyg från gymnasiet ökade kraftigt – särskilt bland studiesvaga elever.

– Vi kan se att många av eleverna som saknar slutbetyg var registrerade på gymnasiet och det ser ut som att de ändå tillgodogjorde sig kunskaper, säger Björn Öckert.

Ökade betygsskillnader mellan skolor förklaras av förändrad elevsammansättning

Betygsskillnaderna mellan skolor har ökat sedan början av 1990-talet. Det kan förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar, men det finns inget som tyder på att detta särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat.

– Vi kan visa att de ökade skillnaderna i skolornas elevsammansättning beror på att boendet är mer segregerat idag och att elever med bättre förutsättningar oftare väljer en fristående skola, säger Helena Holmlund. 

Familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte ökat

Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan. Trots den ökade skolsegregationen, finner forskarna inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan. Familjens betydelse för gymnasiebetygen har dock ökat något i och med införandet av programgymnasiet och de målrelaterade kursbetygen.

Kommunal skolpolitik kan inte förklara resultatskillnaderna

I och med kommunaliseringen fick kommunerna ökat inflytande över skolan. Rapportförfattarna har samlat in kommunernas skolplaner som beskriver den kommunala skolpolitiken. De finner inte att skillnader i kommunal skolpolitik eller resursfördelning kan förklara resultatskillnader mellan kommuner.

Kontaktinformation

Forskarna presenterar rapporten på ett seminarium 9.30-12 tisdagen den 27 januari, Westmanska palatset, Holländargatan 17 Stockholm. Anmälan anette.olsson@ifau.uu.se

För frågor och mer information kontakta Sara Martinson, tel 018-471 70 91, eller sara.martinson@ifau.uu.se

Läs mer


Publicerad av:

Monica Fällgren

Publicerad:

2014-12-12