Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015

Promemorian innehåller ett antal förslag som rör inkomstskatter och socialavgifter. I detta remissvar berör vi bara de områden där IFAU har kompetens. Vi fokuserar på frågor med anknytning till arbetsmarknaden, och vi kommenterar inte den föreslagna begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande eller slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter.

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år föreslås förstärkas på så sätt att skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst avskaffas helt för inkomster upp till ca 120 000 kronor. Skatten på pensionsinkomster minskar upp till en inkomstnivå på 240 000 kronor. Vi noterar att reformen minskar de ekonomiska incitamenten för äldre att arbeta. Särskilt gäller detta för äldre låginkomsttagare.

Resultaten i IFAU-rapport 2012:16 tyder på att de riktade skattelättnaderna förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter till äldre ökade sysselsättningen under året närmast efter 65-årsdagen med 1,5 procentenheter bland dem som hade en beskattningsbar arbetsinkomst åtminstone något av åren tre till fem år tidigare.

Nedan diskuterar vi införandet av en särskild löneskatt för äldre och påpekar att sänkt skatt för pensionärer och särskild löneskatt för äldre sammantaget försämrar incitamenten för äldre att arbeta. Det finns naturligtvis flera andra aspekter av frågan (skatteintäkter, rättvisa etc.). IFAU avstår från att kommentera annat än de direkta arbetsmarknadsmässiga aspekterna.

Avtrappning av jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget föreslås trappas av från en månadslön på ca 50 000 kronor i månaden. Reduktionssatsen är 3 procent. Enligt konventionell ekonomisk teori kommer denna reform ha tvetydiga effekter på antal arbetade timmar. De individer som befinner sig i de intervall där jobbskatteavdraget trappas ner kommer att minska sitt arbetsutbud på grund av substitutionseffekten och öka sitt arbetsutbud på grund av inkomsteffekten. De som befinner sig över den inkomstnivå där jobbskatteavdraget fullständigt fasats ut kan förväntas öka sitt arbetsutbud på grund av en inkomsteffekt. Substitutionseffekten uppstår för att relativpriset mellan fritid och konsumtion har ändrats (fritid har på marginalen blivit billigare när marginalskatten på arbetsinkomst har höjts). Inkomsteffekten uppstår för att individerna har blivit fattigare; de har helt eller delvis gått miste om sitt jobbskatteavdrag och måste därför jobba mera om de vill upprätthålla samma konsumtionsnivå som före reformen.

Med detta sagt så gör vi bedömningen att en marginalskattehöjning på 3 procentenheter är en relativt liten marginalskattehöjning, som antagligen inte, åtminstone inte på kort sikt, kommer att leda till stora reduktioner i antal arbetade timmar via substitutionseffekten. Vi gör också bedömningen att inkomsteffekterna antagligen kommer vara modesta, eftersom jobbskatteavdraget utgör en relativt liten del av en höginkomsttagares disponibla inkomst.

Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt

Skiktgränsen för statlig inkomstskatt föreslås räknas upp med KPI och inte med (KPI+2 procentenheter) som tidigare. Förslaget innebär att marginalskatten (med genomsnittlig reallönetillväxt) blir 20 procentenheter högre 2015 för skattebetalare som befinner sig nära den nuvarande skiktgränsen (ca 72 000 personer enligt promemorian). Befintlig evidens från modern svensk skatteforskning visar att skattebetalare vid skiktgränsen på kort sikt är okänsliga även för stora förändringar i marginalskatten (Bastani och Selin, 2014). Därför gör vi bedömningen att denna åtgärd, sedd som en enskild reform, inte kommer föra med sig stora beteendemässiga förändringar.

Om man däremot under flera år räknar upp skiktgränsen på det föreslagna sättet så kommer antagligen reallönetillväxt att föra med sig att ett mycket stort antal skattebetalare får väsentligt högre marginalskatt. Detta eftersom många skattebetalare befinner sig vid denna inkomstnivå (en månadsinkomst som svarar mot cirka 37 500 kronor i månaden 2014). Man kan då framför allt förvänta sig en negativ substitutionseffekt på arbetsutbudet. Förutom reaktioner i antal arbetade timmar kan man också tänka sig att den höjda marginalskatten påverkar valet att utbilda sig, skatteplanering, ansträngning (per tidsenhet) vid arbete och så vidare. Det är omdiskuterat i modern skatteekonomisk forskning hur stora dessa långsiktiga snedvridningar är.

Särskild löneskatt för äldre

Förslaget om att införa en särskild löneskatt på 8,5 procent för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år innebär att arbetsgivarnas lönekostnader för äldre ökar. En central fråga, som vi inte vet särskilt mycket om, är hur löneskatter för äldre på arbetsgivarsidan övervältras på äldres löner. Om det är så att löner/subventioner riktade mot äldre i mycket hög grad övervältras på den lön som den äldre får om hen väljer att arbeta efter 65 så kan löneskatten förväntas ha negativa effekter på den äldres arbetsutbud.

Vi gör den samlade bedömningen att sänkt skatt för pensionärer och särskild löneskatt för äldre kan ha negativa incitamentseffekter för äldre att arbeta. Självklart ökar också kostnaderna för ett företag att ha en stor andel anställda som är över 65 år.

Vi upprepar resultaten från IFAU-rapport 2012:16 som tyder på att de riktade skattelättnaderna förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter som infördes samtidigt år 2007 till äldre ökade sysselsättningen under året närmast efter 65-årsdagen med 1,5 procentenheter bland dem som hade en beskattningsbar arbetsinkomst åtminstone något av åren tre till fem år tidigare.

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

IFAU har flera gånger tidigare uttalat sig om nedsättningen av socialavgifterna för unga, se till exempel remissvar "Mer fokuserad nedsättning av socialavgifter för de yngsta" (dnr. 220/2013). I IFAU-rapport 2013:26 utvärderas effekterna av 2007 års reform, där arbetsgivaravgifterna sänktes med en tredjedel för arbetstagare mellan 19 och 25 år samt 2009 års reform där både målgruppen utökades och avgifterna ytterligare sänktes. Den första sänkningen uppskattas ha skapat 6 000–10 000 nya jobb på kort sikt, och det mesta tyder på att den andra sänkningen inte gav någon ytterligare sysselsättningseffekt. Enligt IFAU-rapport 2013:26 uppgår intäktsbortfallet per skapat jobb till mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor.

Även om nedsättningen av socialavgifterna tycks ha haft modesta sysselsättningseffekter har det i den allmänna debatten rests farhågor att en höjning, av den typ som föreslås, kan ha stora negativa sysselsättningseffekter. Vi har dock varken kunnat finna någon tydlig empirisk evidens för eller teoretiskt stöd för idén om asymmetriska responser av detta slag.

Slopad skattereduktion för läxhjälp

Slopandet av skattereduktionen för läxhjälp är en kvantitativt sett liten besparing; den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas uppgå till 50 miljoner kronor. Så vitt vi vet saknas tillförlitlig forskning som utvärderar effektiviteten i denna typ av subventioner. Det finns självklart också en viktig fördelningspolitisk aspekt av denna fråga, eftersom användandet av RUT är större i inkomstfördelningens övre regioner.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Docent Håkan Selin har varit föredragande.

Referenser

Bastani, Spencer and Håkan Selin (2014) “Bunching and Non-Bunching at Kink Points of the Swedish Tax Schedule.” Journal of Public Economics 109, 36-49.

Egebark, Johan och Niklas Kaunitz. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga. IFAU rapport 2013:26

Laun, Lisa. Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre. IFAU rapport 2012:16