Promemoria om sänkt mervärdersskatt på mindre reparationer

Sedan 1990–91 års genomgripande skattereform, där en enhetlig momsskattesats på 25 procent infördes, har flera avsteg från normen skett med litet olika motiveringar. EU:s mervärdesskattedirektiv ger utrymme för att ha reducerad momssats på vissa grupper av varor och tjänster. Sverige har nu en i högsta grad differentierad moms. Förslaget att sänka momsen på mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror och hemtextilier motiveras primärt av miljöhänsyn snarare än arbetsmarknadshänsyn.

Storleken på den totala sysselsättningseffekten (i hela ekonomin) av reformen kommer (1) bero på hur mycket försäljningen av enkla reparationstjänster ökar och (2) om de potentiellt nyanställda har svag anknytning till arbetsmarknaden.  Varken (1) eller (2) har några självklara svar.

Det finns dock en del lärdomar från tidigare momssänkningar i Sverige och Finland för arbetsintensiva tjänster. Kosonen (2015) studerade en momssänkning i Finland som riktades mot frisörtjänster. Kosonen fann att momssänkningen inte fullt ut fick genomslag i priserna; priserna sänktes endast med hälften av momssänkningen. Ingen signifikant ökning i antal sålda frisertjänster hittades, däremot ökade frisörernas vinster. Eftersom frisörtjänster uppvisar vissa likheter med de arbetsintensiva tjänster som omfattas av det nuvarande förslaget (t.ex. skrädderitjänster) tyder Kosonens resultat på att de troliga arbetsmarknadseffekterna av momssänkningen är tämligen modesta.

Momsen på restaurangtjänster sänktes i Sverige den 1 januari 2012 från 25 till 12 procent. Det tycks som om denna reform ledde till en sysselsättningsökning i restaurangbranschen. Konjunkturinstitutet (2015) har skattat den varaktiga sysselsättningsökningen i branschen till cirka 6 000 fler personer. I hela ekonomin beräknas sysselsättningsökningen vara 1 000–3 000 personer, med hänsyn tagen till att en sysselsättningsökning i en bransch kan bero på att sysselsättningen minskar inom andra sektorer i ekonomin. Orsaken till den förmodade positiva totala sysselsättningseffekten är att en stor del av de nyanställda i restaurangbranschen tidigare var arbetslösa eller utanför arbetskraften.  Detta ska sättas i relation till att sänkningen av restaurangmomsen i 2012 års budgetproposition beräknades minska skattintäkterna varaktigt med 4,60 miljarder kronor årligen.

Den nu föreslagna momssänkningen förväntas varaktigt minska skatteintäkterna med 0,24 miljarder kronor per år. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter förväntar vi oss därför att reformen kommer påverka sysselsättningen i tämligen liten utsträckning.

Däremot vet vi med säkerhet att reformen innebär att många näringsidkare, som både utför enklare reparationstjänster och säljer andra varor, måste börja tillämpa två momssatser. Detta ökar företags administrativa börda och gör det lönsamt att märka om varor/tjänster med hög moms till tjänster med låg moms.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Docent Håkan Selin har varit föredragande.

Referenser
Kosonen, Tuomas (2015) “More and cheaper haircuts after VAT cut? On the efficiency and incidence of service sector consumption taxes” Journal of Public Economics 131, s. 87–100.

Konjunkturinstitutet (2015) ”Kort- och långsiktiga effekter av sänkt restaurangmoms” Specialstudie nr 46, December 2015. Utgiven av Konjunkturinstitutet.