Ett förstärkt jobbskatteavdrag

IFAU har i ett tidigare remissvar uttalat sig om det redan införda jobbskatteavdraget (se Yttrande 2007-08-16) och kommer i detta svar endast kommentera det fjärde steget som föreslås i Finansdepartementets PM från september 2009. IFAU:s huvudsakliga kommentarer sammanfattas i nedanstående punkter:

• Det är bra att marginalskatteförändringarna är störst för dem med lägst inkomst, då tidigare forskning visat att de förväntade effekterna på arbetsutbudet är störst för dessa grupper.
• Det är inte uppenbart att man kan förvänta sig samma positiva effekter på sysselsättningen av ett jobbskatteavdrag i en lågkonjunktur som i en situation då det råder arbetskraftsbrist.
• Vi vet i dagsläget ännu inte hur stora effekterna av det hittills införda jobbskatteavdraget faktiskt är.
• Ett förstärkt jobbskatteavdrag är förmodligen inte det bästa sättet att stimulera efterfrågan i dagens ekonomiska läge. Det hade därför varit önskvärt med en diskussion om ett fjärde steg i jobbskatteavdraget är att föredra framför andra efterfrågestimulerande åtgärder.

Nedan motiveras dessa punkter närmare.

Fjärde steget

Fjärde steget av jobbskatteavdraget är uppbyggt på samma sätt som tidigare jobbskatteavdrag för individer under 65 år, och innebär en sänkning i marginalskatterna för de med arbetsinkomster mellan 38 948 och 299 600 kronor om året, där sänkningen är störst för de med arbetsinkomster mellan 38 948 och 116 416 kr. För individer med arbetsinkomster över 299 600 kronor om året innebär fjärde steget ingen förändring av marginalskatten, dock en sänkning av den genomsnittliga skatten. För individer över 65 år förändras inte jobbskatteavdraget.

Effekter av sänkta skatter på arbete

Befintlig forskning visar att känsligheten för marginalskatteförändringar är större på den extensiva marginalen (dvs. för beslutet att arbeta eller inte) än på den intensiva (dvs. för beslut om hur många timmar man ska arbeta, givet att man arbetar). För individer som redan arbetar har sänkta skatter två motverkande effekter, vilket innebär att vi utifrån teori inte med säkerhet kan säga att arbetsutbudet kommer att öka för denna grupp. Dock finns viss evidens (Ljunge och Ragan, 2004) som tyder på att känsligheten är relativt stor i lägre inkomstskick.

Effekter av det svenska jobbskatteavdraget

Även om simuleringsstudier pekar på positiva effekter av det svenska jobbskatteavdraget på såväl sysselsättning, antal arbetade timmar och BNP så vill IFAU poängtera att det ännu inte finns någon effektutvärdering gjord av det svenska jobbskatteavdraget. Simuleringsstudier bygger dels på ett antal estimerade elasticiteter, dels på att individer faktiskt förstår och reagerar på marginalskatteförändringar. Bägge dessa antaganden behöver testas empiriskt innan vi med säkerhet kan uttala oss om effekterna av det svenska jobbskatteavdraget. Vidare så är det möjligt att arbetsutbudselasticiteterna skiljer sig åt i hög- respektive lågkonjunktur.

Att stimulera efterfrågan

Även om det fjärde steget i jobbskatteavdraget inte skulle ha några direkta effekter på arbetsutbudet så innebär det att individer som arbetar får behålla mer av sin lön efter skatt. Detta ökar köpkraften hos denna del av befolkningen och kan på så sätt tänkas stimulera efterfrågan och skynda på ekonomins återhämtning. Dock finns det risk att individer i ett läge där det råder osäkerhet om den framtida ekonomin och där arbetslösheten fortfarande förväntas öka är försiktiga och väljer att spara den ökade inkomsten istället för att konsumera den. Det finns mig veterligen inga säkra skattningar på hur stor hushållens marginella konsumtionsbenägenhet är i Sverige. Shapiro och Slemrod (2009) undersöker dock med hjälp av enkätdata hur amerikanska hushåll använde den skatterabatt som delades ut i maj 2008 i ett försök att stimulera den amerikanska ekonomin. En typisk skattebetalare fick ungfär 600 dollar extra samt 300 dollar ytterligare per barn. Shapiro och Slemrod finner att endast 20 % av de tillfrågade hushållen använde pengarna till att ”mostly spend”, medan 30 % avsåg att ”mostly save” och hela 50 % att ”mostly pay off debt”. Dessa svar räknar de om till en marginell konsumtionsbenägenhet på lite mindre än en tredjedel. Tidigare amerikanska studier visar dock på en något högre konsumtionsbenägenhet.

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Professor Eva Mörk har varit föredragande.

Referenser

Ljunge, M. och K. Ragan (2004) ”Who Responded to the Tax Reform of the Century?”, Working Paper, University of Chicago

Shapiro, M.D. och J. Slemrod (2009) “Did the 2008 Tax Rebate Stimulate Spending?” American Economic Review: Papers & Proceedings 2009, 99:2, 374–379.