Utbildningspolitik

Projektet redogör för vilka konsekvenser coronapandemin haft för undervisningen i grundskola och gymnasium i de nordiska länderna. Utifrån nationella uppföljningar...

I slutet på 1990-talet uppmanade regeringen de svenska universiteten att dra ner på antalet platser i förskollärarutbildningen, för att undvika ett överutbud av f...

I detta projekt studeras hur elevers studieprestationer i grundskolan påverkas av incitament att få högre skolbetyg. Det görs genom att analysera en reform som avskaffade n...

Hur stor den monetära avkastningen på utbildning är torde vara den mest studerade frågan inom empirisk arbetsmarknadsekonomi. Anledningen är att avkastningen anses var...

I samband med att Kunskapslyftet introducerades 1997 ökade antalet studenter inom vuxenutbildning kraftigt, från cirka 100 000 platser 1996 till cirka 200 000 platser 1998. Detta medf...

Betydelsen för små barns humankapitalutveckling av tid med sina föräldrar är ett skäl till en utbyggd föräldraförsäkring. Att erbjuda alla barn...

Syftet med studien är att utveckla en skattningsskala för att undersöka betydelsen av interaktionskvalitet i termer av stöttat lärande mellan pedagoger och barn i fö...

Olika sätt att öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska utbild­ningar har debatterats i Sverige under hela efterkrigstiden. I studien ges en översiktlig beskrivning av hur gymnasie...

Detta projekt dokumenterar gapet i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda. Trots att tidigare studier har visat på stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda &aum...

Detta projekt studerar en ny möjlig förklaring till de växande inkomstskillnader som dokumenterats i många länder sedan 1980-talet. Först visas teoretiskt hur en g...