Utbildningspolitik

I detta projekt studeras hur val av utbildningsfält ärvs mellan generationer. I Sverige är det tre gånger så stor chans att en person tar den examina deras för&au...

I detta projekt studeras hur elevers studieprestationer i grundskolan påverkas av incitament att få högre skolbetyg. Det görs genom att analysera en reform som avskaffade n...

Hur stor den monetära avkastningen på utbildning är torde vara den mest studerade frågan inom empirisk arbetsmarknadsekonomi. Anledningen är att avkastningen anses var...

I samband med att Kunskapslyftet introducerades 1997 ökade antalet studenter inom vuxenutbildning kraftigt, från cirka 100 000 platser 1996 till cirka 200 000 platser 1998. Detta medf...

Krigen i forna Jugoslavien orsakade ett stort inflöde av flyktingar till Sverige i början av 1990-talet. I detta projekt följer vi barnen som invandrade under denna period, genom ...

Syftet med studien är att utveckla en skattningsskala för att undersöka betydelsen av interaktionskvalitet i termer av stöttat lärande mellan pedagoger och barn i fö...

Detta projekt studerar en ny möjlig förklaring till de växande inkomstskillnader som dokumenterats i många länder sedan 1980-talet. Först visas teoretiskt hur en g...

Syftet med projektet är att förbereda och slutligen genomföra en utvärdering av Skolverkets riktade insatser för nyanlända elever. Skolverket genomför 2016–2019 insatser för att stärka utbildnin...

Skolresultat och framgång på arbetsmarknaden uppvisar starka samband med individens uppväxtmiljö. Barn från socioekonomiskt starka familjer är i genomsnitt mer framgångsrika både i skolan och i ...

I mitten av 90-talet reformerades den svenska gymnasieskolan från ett linje- till programgymnasium. Reformen innebar bland annat en förlängning av tvååriga utbildningar till tre år, samt ett mer...