Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet

Sammanfattningsvis kan sägas att IFAU inte har något att invända mot de två reformförslag som läggs i promemorian. IFAU vill dock trycka på vikten av att reformerna införs på ett sådant sätt att de kan utvärderas på ett bra och trovärdigt sätt. En diskussion om hur detta kan ske bör på ett tidigt stadium föras med den myndighet, t.ex. IFAU, som ska utföra utvärderingen.

I promemorian läggs två reformförslag. I det första förslaget, som syftar till att öka de ekonomiska incitamenten att jobba för mottagare av försörjningsstöd, föreslås att den som fått försörjningsstöd under 6 månader och har inkomster av anställning därefter, under 2 år och vid behov ska ha rätt till bistånd beräknat med utgångspunkt från 75 procent av dessa inkomster. Det finns många sätt att designa ett system som går ut på att öka de ekonomiska incitamenten att jobba för bidragstagare. Det system som föreslås i promemorian är transparent och enkelt att förstå, vilket är viktigt för att systemet ska ha möjlighet att fungera. Från forskning på data från andra länder är det dock inte helt entydigt att ökade ekonomiska incitament har någon (stor) effekt på minskat bidragstagande och ökad sysselsättning (se, t.ex., diskussionen av denna forskning i Dahlberg m.fl., 2008). Vilka effekter ökade ekonomiska incitament för mottagare av försörjningsstöd skulle ha i Sverige vet vi dock inget om, varför det kan vara värt att prova.

Reformen kan ha effekter i flera olika dimensioner, t.ex. inlåsningseffekter till följd av sexmånadersregeln, minskad sysselsättning till följd av tvåårsregeln, minskat bidragstagande och ökad sysselsättning till följd av 75-procentsregeln eller ökat antal bidragstagare då fler blir berättigade till bidrag till följd av 75-procentsregeln). Vilken den totala effekten av reformen blir på bidragstagandet och sysselsättningen är en öppen fråga som måste studeras empiriskt. Det är därför av största vikt att reformen och alla dess potentiella effekter på ett bra och trovärdigt sätt kan utvärderas. Att det är viktigt att reformen ska kunna utvärderas på ett bra sätt poängteras också i promemorian, där man även skriver: ”Hur en sådan uppföljning och utvärdering kan genomföras på ett sätt som ger ett tillfredsställande underlag för att bedöma effekterna av en jobbstimulans bör klarläggas innan förändringen träder i kraft.” Detta är mycket bra, och en diskussion om hur detta kan ske bör på ett tidigt stadium föras med den myndighet, t.ex. IFAU, som ska utföra utvärderingen.

I det andra förslaget föreslås att kommunerna ska få möjlighet att ställa samma krav på deltagande i kompetenshöjande insatser på personer med försörjningsstöd över 25 år som för dem under 25 år. Givet att den kommunala socialtjänsten ska vara involverade i denna typ av aktiveringsprogram, verkar det rimligt att det ska gälla för alla, oavsett ålder. Detta verkar också i viss mån vara en anpassning till hur det redan fungerar i praktiken. Även aktiveringsprogrammen bör utformas på ett sådant sätt att de på ett bra och trovärdigt sätt kan utvärderas. En intressant fråga att studera i detta sammanhang är förstås om effekterna av aktiveringsprogram är olika för yngre och äldre bidragstagare.

I tidigare forskning på data från andra länder har det visat sig att det är kombinationen av ekonomiska incitament och aktiveringskrav som har haft störst betydelse för att minska bidragstagandet och öka sysselsättningen (se diskussionen om detta i Dahlberg m.fl., 2008). Det skulle därför vara intressant att studera om det är en kombination av de två reformförslagen i promemorian som har de största effekterna. Att kunna utvärdera en sådan fråga ställer dock stora krav på hur reformen ska implementeras. Detta bör diskuteras noga i förväg med den myndighet som ska utvärdera reformerna.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Professor Matz Dahlberg har varit föredragande.

Referenser

Dahlberg, Matz, Karin Edmark, Jörgen Hansen och Eva Mörk (2008), "Fattigdom i folkhemmet: Från socialbidrag till självförsörjning," SNS Förlag, Stockholm, Sverige.