Information till dig som har beviljats forskningsbidrag

Gör en projektbeskrivning

Börja med att skriva en projektbeskrivning på svenska. Använd IFAU:s mall för projektbeskrivning och skicka den elektroniskt till ifau@ifau.uu.se. Den ska publiceras på IFAU:s webbplats så tänk på att skriva enkelt så att även personer som inte är insatta i ämnet förstår. Projektbeskrivningen ska vara ungefär en halv A4-sida.

Det viktigaste först: vad är syftet och hur genomförs projektet. Skriv också vilka eventuella data du tänker använda och vilken tidsperiod du studerar. Skriv in projektdeltagare med titel och e-postadresser. 

När publiceringsdatum närmar sig publicerar vi den på vår webbplats.

Kvartalsvis utbetalning av forskningsbidrag

Forskningsbidraget utbetalas kvartalsvis i förskott till det konto som angivits i ansökan om forskningsbidrag.

Behöver du data?

Om du behöver data från IFAU kontakta Patrik Lind, dataansvarig.  

Använd rapportmallarna!

Använd IFAU:s särskilda rapportmallar när du skriver IFAU-rapport. Vi har en svensk rapportmall och en engelsk rapportmall för Working paper. I instruktionen anpassad för IFAU:s publikationsmallar får du hjälp med vissa handgrepp. För att få en uppfattning om hur våra publikationer brukar se ut, rekommenderar vi att du tittar på tidigare  publicerade rapporter och WP:n.  

Om forskningsrapport och Working paper (WP)

Du som har forskningsmedel eller data från IFAU ska alltid skriva en forskningsrapport på svenska. I normalfallet ska rapporten inte vara längre än 50 sidor i IFAU:s Word-mall.

Målgruppen för de svenska rapporterna är, vid sidan av andra forskare, särskilt beslutsfattare och tjänstemän, men även media och allmänheten. Det betyder att teori- och metodavsnitten i möjligaste mån ska framställas på ett sätt som gör dem lättillgängliga för en större del av målgruppen. Matematiska formler och ämnesspecifik terminologi bör undvikas. Teori och metod kan istället beskrivas med en populärvetenskaplig ansats.   

Ofta väljer författarna att vid sidan av den svenska rapporten även skriva ett Working Paper, vanligtvis med målet att publicera i en internationell vetenskaplig tidskrift. Dessa Working Papers publiceras i så fall först i IFAU:s WP-serie. Rapport och WP publiceras vid samma tillfälle.

IFAU har rätt, men inte skyldighet, att publicera alla studier som har finansierats via våra forskningsmedel eller använt data från IFAU. Ibland väljer vi att inte publicera en studie, t.ex. för att vi bedömer att den inte riktigt passar in i vår publikationsserie.

Efter publicering vid IFAU (eller beslut från IFAU om att inte publicera) äger författarna rätt att publicera materialet i andra sammanhang. Undantag från principen om att först publicera vid IFAU ska godkännas av ansvarig redaktör.

I normalfallet sker alltså publicering av forskningen vid IFAU innan annan publicering. 

Neutral och balanserad framställning

IFAU lämnar inte policyrekommendationer i sina publikationer. Vi eftersträvar att publikationerna har en neutral och balanserad framställning, snarare än att de tydligt tar ställning i politiska frågor eller på andra sätt kan betraktas som direkta debattinlägg. Däremot ser vi gärna att policyrelevansen lyfts fram tydligt och då särskilt i de svenska rapporterna.

Seminarium vid IFAU

Seminariet är ett steg i kvalitetsgranskningen vid IFAU. Författarna bokar själva tid för seminarium med våra seminarieansvariga (mejla seminarier@ifau.uu.se). Detta måste göras med god framförhållning (ca 6–8 månader i förväg). IFAU seminariebehandlar alla projekt som fått forskningsbidrag. Då seminarierna oftast behandlar pågående forskningsprojekt fungerar de främst som ett diskussionsforum.

Seminarietiden på en timme och 30 minuter är beräknad att inkludera ca en timmes presentation och 30 minuters diskussion.

Redaktör och referee-granskning

Varje projekt har en ansvarig redaktör på IFAU. 

När det finns en skriven slutrapport (rapport eller WP) skickas denna till redaktören som då utser två granskare/”referees” vilka som nästa steg i kvalitetsgranskningen får i uppgift att läsa, granska, och skriftligen kommentera densamma. Detta tar ungefär en månad. Ibland läser även redaktören slutrapporten i detta läge, men oftast sker det senare. 

Slutrapporten revideras utifrån granskarnas kommentarer och författarna skickar snarast möjligt in den nya versionen. Redaktören ber ofta författarna att bifoga ett följebrev som visar hur de har tagit hänsyn till synpunkterna från granskarna.

Redaktören gör därefter sin huvudsakliga läsning av slutrapporten, och lämnar eventuellt ytterligare synpunkter.

Vid vilken tidpunkt i processen som IFAU beslutar om att publicera en studie eller inte varierar. Dock ska alltid ett seminarium hållas och en slutrapport skickas in.

Slutmanus, tryck av svensk rapport och (press)meddelande

När redaktören bedömer att författarna har gjort erforderliga ändringar och att rapporten och WP:t är klara att publiceras ska författarna skicka in dessa till IFAU:s kommunikatör. Denne går igenom formalia, såsom att mallen är rätt använd och att stilreglerna har följts, kommunicerar det med författarna och skickar därefter den svenska rapporten till tryck. WP:t publiceras endast som ett pdf-dokument på ifau.se.

I "checklista innan publicering av rapporter" kan du kontrollera så att du har följt våra skriv- och layout-regler.

Författarna skriver även ett förslag till ett pressmeddelande/meddelande som sammanfattar innehållet. Förslaget skickas till kommunikationsansvarig, som bearbetar texten i samarbete med författarna.  Instruktion/tips om hur du ska skriva meddelandet finns i IFAU:s "Press- och meddelandepolicy".

Pressmeddelandet skickas elektroniskt tillsammans med rapporten till dem som prenumererar på IFAU:s forskning, och publiceras även på ifau.se. I vissa fall görs även en längre sammanfattning kallad Rapporten i korthet. Kommunikationsansvarig gör i normalfallet ett utkast till den.

Dataunderlag ska arkiveras

Om studien är baserad på en analys av någon form av datamaterial från IFAU ska analysdata arkiveras efter publicering. Med analysdata avses det dataunderlag utifrån vilket slutsatserna i rapporten har dragits. Även programkod (t.ex. do-filer i Stata) ska arkiveras. Mer information finns i ”Policy för forskningsdata” och ”Instruktion för arkivering av data”.

Om du skapar fler program, dokumentera i vilken ordning de ska användas och skriv redan från början vad du gör i programmet.