Registerdata för forskning

Sammanfattning

IFAU är positivt till utredningens förslag att ansvaret för centrala registerforskningsfrågor åläggs lämplig myndighet. Det är tydligt att det saknas någon som har till uppgift att arbeta för dessa frågor, exempelvis att verka för registerdokumentation som svarar mot forskningens behov, att uppmärksamma kvalitetsbrister i register, samt att söka nya tekniska lösningar för utlämnande av data för forskningsändamål.

Övriga synpunkter

Den nya myndigheten bör inte enbart ges i uppdrag att samordna forskning baserad på registerdata som utgör personuppgift, vilket underlaget i viss mån ger intryck av. Även registerforskning baserat på vissa andra typer av uppgifter bör ingå. Vilka andra registeruppgifter som ska inkluderas bör därvid noga övervägas. Klart är dock att uppdraget även bör inkludera forskning baserad på uppgifter om företag, arbetsställen och kopplingen mellan dessa och de anställda. Sådan forskning är central inom nationalekonomi, och en förutsättning för flertalet studier om lönebildning.

De forskande och utredande myndigheterna har mycket gemensamt. Om det byggs upp en särskild myndighet som verkar för förbättrad teknisk och organisatorisk infrastruktur för registerstudier finns det starka effektivitetsskäl som talar för att denna myndighet även bör kunna utföra dessa uppgifter för de centrala utvärderingsmyndigheterna och Regeringskansliet (som också nämns i SOU:n). Man bör således överväga om inte uppdraget till myndigheten bör formuleras något bredare än att endast verka för registerforskning.

Det är svårt att ha någon uppfattning om frivillig samverkan mellan den nya myndigheten och de registerförande myndigheterna kommer att vara tillräckligt för att nå de önskade resultaten. Möjligen kan ytterligare åtgärder behöva övervägas. Det är även svårt att veta hur den föreslagna verksamheten ska organiseras. Ett alternativ till att skapa en ny myndighet är att uppgifterna tilldelas exempelvis Statistiska Centralbyrån.

Som utredningen väl beskriver finns det förutom de åtgärder som föreslås även behov av att förändra lagstiftningen så att det i vissa fall kan vara tillåtet att hålla forskningsregister med ett något bredare syfte än vad som för närvarande är möjligt. Man skulle då kunna fortsätta att bevara forskningsunderlag (data) vid SSD, eller vid den nya forskningsmyndigheten, utan de är destinerade till att besvara en specifik forskningsfråga. En sådan förändring gör det naturligtvis även lättare för forskningen att göra särskilda forskningssatsningar som förutsätter investeringar i registeruppbyggnad. Rent praktiskt kan det vara värt att använda sig av Etikprövningsnämndernas kompetens i det beslut som leder fram till ett sådant register. Om den nya myndigheten tar över Mona-systemet från SCB kan den naturligtvis också ges en uppgift som registerhållare eller som hållare av nyckel (identiteter) till sådana registret. Alternativt kan myndigheten ges en övervakande uppgift. Allt detta förutsätter dock att de juridiska svårigheterna kan lösas.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Utredare Helge Bennmarker har varit föredragande.