Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Remissen beskriver en femårig satsning på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen. Utbildningen ska omfatta ett år, innehålla en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning, samt leda till en ämneslärarexamen. De 250 studerande (50 personer per år under fem år) ska under studietiden ges ett utbildningsbidrag om 25 000 kronor per månad.

IFAU bedömer att:

• Det är angeläget att få fler kompetenta personer att jobba som lärare, och att det är önskvärt att finna fler vägar till lärarbehörighet.
• Den föreslagna utbildningen kommer att bidra till fler välutbildade lärare de närmaste åren, och många av de nya lärarna har sannolikt haft en svag förankring på arbetsmarknaden innan utbildningen. Sammantaget finns därför positiva effekter av förslaget.
• Det saknas beskrivningar av varför forskarutbildade lärare behövs i skolan, varför antalet forskarutbildade lärare bedöms vara för litet och vilka personer som kan tänkas vara aktuella för utbildningen. Utan närmare kunskap om behov och målgrupp är det svårt att bedöma ändamålsenligheten i den konkreta utformningen av förslaget.
• Det är positivt att utbildningspolitiska satsningar utvärderas.

Problembeskrivningen

I remissen motiveras förslaget med att svensk skola står inför en allvarlig lärarbrist inom en inte alltför avlägsen framtid. IFAU delar denna problembild, men menar också att satsningen på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning knappast kan vara svaret på frågan om lärarbrist, utan snarare ska ses mot ett eventuellt behov av att få fler personer med forskarutbildning som lärare. För att motverka lärarbristen behövs kraftfullare åtgärder, t.ex. att överväga möjligheten att också kunna kvalificera sig till att bli legitimerad lärare via erfarenhet, och inte som idag, endast via utbildning.

I remissen framhävs att ett viktigt sätt att stärka den vetenskapliga grunden i skolan är att öka antalet lektorer. Det är möjligt att fler forskarutbildade lärare behövs, men detta borde ha utvecklats i underlaget. På vilka sätt gör de att den vetenskapliga grunden stärks? Vilka strategier finns för att de forskarutbildades kunskaper tas om hand? Målgruppen får vidare en relativt generös ersättning under studietiden, vilket kan vara motiverat om man förväntar sig en extra stor avkastning på dessa lärare. Så vitt IFAU kan bedöma, finns inga studier som visar att forskarutbildade ska vara bättre lärare än andra, vilket betyder att de positiva effekterna troligen är tänkta att uppstå på annat sätt. I själv verket är kunskapen begränsad om vilka egenskaper som kännetecknar en bra lärare, se t.ex. Hanushek, Kain & Rivkin (2005).

Målgruppen

Det saknas i remissen en närmare beskrivning och analys av vilka personer som kan tänkas vara intresserade av den föreslagna utbildningen. Det är oklart om det handlar om nyexaminerade som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, arbetslösa, personer som vill sadla om efter många år på arbetsmarknaden eller någon annan grupp. Sannolikt kommer det att i stor utsträckning handla om forskarutbildade med svag förankring på arbetsmarknaden. Det hade därför varit värdefullt med en närmare beskrivning av hur många arbetslösa forskarexaminerade det finns inom områdena matematik, teknik och naturvetenskap. En angränsande fråga är hur man landar i satsningens omfattning, dvs. 50 platser per år under 5 år. Det framgår inte om bedömningen baseras på ett behov, den tänkta målgruppens storlek eller om det är så långt resurserna räcker. Ändamålsenligheten i den konkreta utformningen av förslaget är svår att bedöma utan en mer specifik beskrivning av både behov och målgrupp.

Det diskuteras att utbildningen kan vara aktuell för nyanlända med forskarexamen. Det är förvisso möjligt att vissa nyanlända kan vara aktuella, men det förefaller troligt att denna grupp har behov som ställer andra, ytterligare, krav på innehållet i utbildningen. Det betyder att om man på allvar skulle vilja få nyanlända med forskarexamen att jobba som lärare i skolan behövs sannolikt en särskild utbildning för dessa.

IFAU delar bedömningen att den tilltänkta målgruppen sannolikt har sådan studievana att en högre studietakt är motiverad. Den relativt generösa ersättningen motiverar också att högre krav ställs på studenterna.

Positivt med utvärdering

IFAU tycker att det är bra att utbildningspolitiska satsningar görs utvärderingsbara och utvärderas. Det är därför positivt att satsningen ska utvärderas, även om den till sin omfattning är relativt begränsad och utvärdering därmed kan bli svårt i praktiken. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en utvärdering vore det önskvärt om platserna till utbildningen, om söktrycket är högt, fördelas genom lottning. 

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Martin Söderström har varit föredragande. 

Referenser

Eric A. Hanushek, J. F. Kain & S.G. Rivkin, 2005, “Teachers, Schools and Academic Achievement.” Econometrica 73(2): 417–58.