Vad kostar felen? Omfattning av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen

Diarienummer: DNR 164/2007

Remisställare:

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Sammanfattning av IFAU:s synpunkter

  • Utredningen är väl genomarbetad och rapporten välskriven.
  • Givet den mycket svåra uppgiften att bedöma omfattningen av felaktiga utbetalningar från alla trygghetssystem förefaller metoden lämplig.
  • Likväl bör eventuella problem med metoden diskuteras utförligare, särskilt om metoden leder till en snedvridning i den skattade omfattningen. 
  • IFAU:s bedömning är att de skattningar som redovisas sannolikt är underskattningar snarare än överskattningar.
  • De föreslagna åtgärderna låter rimliga men bör bedömas utifrån deras kostnadseffektivitet.

Om metoden för omfattningsseminarier

Givet den mycket svåra uppgiften att bedöma omfattningen på felaktiga utbetalningar från alla trygghetssystem förefaller den valda metoden lämplig. Metoden bygger dock i stor utsträckning på uppfattningar hos de ansvariga myndigheterna, vilket kan leda till subjektiva och därmed missvisande bedömningar. Därför är det viktigt att i rapporten diskutera svagheter med metoden och vilka potentiella fel den kan leda till. IFAU anser att detta inte görs helt tillfredställande. Diskussionen om den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar skulle kunna problematiseras ytterligare. Se nästa punkt.

Om den samlade bedömningen av omfattningen

I kapitel 9 påpekas att den samlade bedömningen av omfattningen av de felaktiga utbetalningarna ligger ”genomgående högre” jämfört med de systemspecifika studier som de utbetalande myndigheterna själva genomfört, men ”genomgående lägre” än i oberoende myndigheters studier (sid. 121). Det finns skäl att tro att den samlade bedömningen i rapporten med större sannolikhet är en underskattning än en överskattning; det är rimligt att tro att experterna hos de ansvariga myndigheterna kan ha svårt att landa i en bedömning som avviker allt för mycket från myndigheternas egna studier. Ett konkret exempel är att omfattningen på felaktiga utbetalningar i tillfällig föräldrapenning bedöms vara 13,7 %, vilket ligger långt under de 22,5 % som skattas i Engström m fl (2006).

Prioriterade åtgärdsområden

Samtliga förslag på åtgärder förefaller rimliga. En viktig aspekt som borde betonas och diskuteras mer ingående är de föreslagna åtgärdernas kostnadseffektivitet. Både ekonomiska och psykologiska kostnader (i termer av t ex integritet) bör vägas in. Vissa åtgärder fyller också fler syften än ren kontroll och kan därmed anses ge större nytta än åtgärder som enbart syftar till kontroll. Ett exempel på en åtgärd med fler syften är arbetsförmedlarnas kontakt med den arbetsgivare som den arbetslöse har anvisats att söka arbete hos. Kontakten fungerar dels som kontroll, dels som ett led i arbetsförmedlingens strävan att förbättra matchningsprocessen. Det behövs också mer forskning om olika åtgärders effektivitet (punkt 10.3.7).

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Laura Hartman har varit föredragande.

 

Referens

Engström, P, P Hesselius och M Persson (2006), Överutnyttjande i tillfällig föräldrapenning för vård av barn, IFAU rapport 2006:9.