För en god och jämlik hälsa – en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Kommissionen för jämlik hälsa lägger i detta delbetänkande fram en rad förslag för att förtydliga och utveckla det folkhälsopolitiska ramverket i syfte att förstärka arbetet med en god och jämlik hälsa. Nedan lämnar IFAU synpunkter kring vissa av förslagen.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

En förtydligad målstruktur med ett förstärkt fokus på jämlik hälsa

Delbetänkandet förslår att det övergripande målet för folkhälsopolitiken bör ändras från att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen till en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Med den ändrade lydelsen vill man förstärka fokus på lika utfall.

En jämlik hälsa är naturligtvis positivt ”allt annat lika”, men IFAU vill lyfta fram att det finns en konflikt mellan olika samhälleliga mål; att det finns en avvägning för hur knappa resurser kan användas på bästa sätt; att det finns en avvägning mellan samhällets ansvar och individens eget ansvar. Exakt hur dessa målkonflikter och avvägningar ser ut beror bland annat på hälsans bestämningsfaktorer. Att flytta fokus från lika förutsättningar/lika villkor till lika utfall innebär en betydande förändring av folkhälsopolitiken och IFAU saknar en noggrann konsekvensanalys kring denna förändring.

Delbetänkandet föreslår också att dagens 11 målområden för folkhälsoarbetet omvandlas till 8 prioriterade målområden för en god och jämlik hälsa, och att det inom varje målområde tas fram strategier och delmål/etappmål för en god och jämlik hälsa. IFAU anser i detta sammanhang att det är viktigt att de strategier som tas fram är evidensbaserade, och att de implementeras på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. Idealt sätt vill man randomisera insatser för att kunna avgöra om de är effektiva.

Ett utvecklat uppföljningssystem som möjliggör en analys av ojämlikhet i hälsa

Delbetänkandet föreslår att Folkhälsomyndigheten bör ges i uppdrag att vidareutveckla sitt arbete med uppföljning av folkhälsopolitiken, att arbeta för ökad spridning av resultaten av uppföljningar, samt att Folkhälsomyndigheten bör ges tillgång till de mikrodata som behövs för uppföljningsarbetet.

IFAU är positivt till en förbättrad uppföljning av folkhälsopolitiken och spridning av resultaten. Adekvata mikrodata från olika registerkällor är ofta en förutsättning för en god uppföljning. IFAU är därför positivt till att förbättra Folkhälsomyndighetens möjligheter att tillgå mikrodata.

Förutom beskrivande uppföljningar anser IFAU att det även är viktigt att stärka förutsättningarna för utvärderingar av insatser och metoder inom folkhälsoområdet.

En tvärsektoriell struktur för arbetet för en god och jämlik hälsa i regeringskansliet

Delbetänkandet föreslår att inrättandet av ett råd för god och jämlik hälsa i syfte att främja forskning och utvärdering kring frågor om en god och jämlik hälsa bör övervägas. Detta råd ska utgöra en plattform för dialog mellan politik, forskning och verksamheter. IFAU är positivt till att inrätta ett råd för god och jämlik hälsa som kan utgöra ett forum för möten mellan forskning och politik och därigenom stärka förutsättningarna att politiska beslut blir mer evidensbaserade.

IFAU saknar däremot en mer övergripande diskussion om förutsättningarna för en evidensbaserad välfärdspolitik. För att kunna skapa kunskapen om värdet hos olika insatser krävs att deras effekter kan utvärderas på ett trovärdigt sätt, och för att det ska vara möjligt krävs att de prövas eller implementeras på ett sätt som gör dem utvärderingsbara.