Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning

Remissvar på betänkande SOU 2016:25

Utredningens förslag är omfattande och detaljrikedomen stor. IFAU har inte kunnat ta ställning i detalj till samtliga förslag, men lämnar här synpunkter på utredningens huvudförslag, samt kommenterar ett antal andra resonemang som förs i utredningen.

Renodlade syften – behov av flera provsystem

IFAU finner inte att utredningens argumentation är övertygande vad gäller behovet av renodlade syften för prov och därmed för olika provsystem. Ingenstans i utredningen presenteras vilka negativa konsekvenser multipla syften kan ha. Istället upprepas på flera ställen i texten att ett provsystem med flera syften är problematiskt. Argumenten som framförs om varför inte NP (nationella prov) kan användas för jämförelser över tid handlar till stor del om brister som bottnar i avsaknad av externrättning och provkvalitet. IFAU förordar istället att dessa brister med de nationella proven och de obligatoriska bedömningsstöden åtgärdas. Det är då också möjligt att förse dem med ankringsuppgifter som möjliggör länkning över tid. Utredningens egen öppning för att använda NKU-frågor i de nationella proven visar att en länkning över tid är möjlig vilket gör att IFAU ifrågasätter behovet av parallella system.

IFAU anser att utredningens förslag inte löser problemet – om det nu verkligen finns – med multipla syften. Nationella proven föreslås bli endast betygsstödjande. På skol- och huvudmannanivå ska betyg användas för utvärdering och uppföljning. I praktiken innebär dock den föreslagna kopplingen mellan NP och lärarnas betygsättning att NP också kommer att användas för uppföljning på skol- och huvudmannanivå. Om kopplingen mellan betyg och NP är stark är det i praktiken detsamma att använda NP som betyg vid utvärdering. Om kopplingen mellan betyg och NP förblir svag, kommer det inte att vara möjligt att utvärdera med hjälp av betygen, eftersom dessa även framgent kommer att vara behäftade med den problematik som utredningen noterar att OECD, IFAU och andra har kritiserat.

Att införa NKU medför stora kostnader utan att påtagligt öka förutsättningarna för att genomföra kausal analys av varför och hur kunskapsutvecklingen ser ut som den gör. Utredningen konstaterar att de internationella undersökningarna tämligen väl mäter kunskaper som är relevanta ur svensk synvinkel i de ämnen undersökningarna genomförs. PISA, TIMMS m.m. borde därmed vara tillräckliga för att följa den nationella kunskapsutvecklingen i de ämnen och årskurser där de genomförs. I ämnen och årskurser där internationella referenspunkter saknas är NKU mer motiverat. En viktig fråga att besvara innan ett kostsamt provsystem införs är dock hur kunskapen om den nationella utvecklingen ska kunna användas för att utveckla skolan. En sådan diskussion saknas i utredningen.

Det är IFAU:s bedömning att en nationell undersökning av PISA-typ med ett tämligen begränsat urval (5 000 elever per ämne och årskurs) där huvudmän/skolor ingår i urvalet en undersökningsomgång, men inte i en uppföljande undersökning, inte möjliggör analys som kopplar policyförändringar till resultatförändringar. Med det upplägg av NKU som föreslås, skulle undersökningen bara kunna användas för att undersöka korrelationen mellan elevresultat och olika arbetssätt, organisationsformer, behov av provanpassning och andra intressanta skol- och klassrumsrelaterade företeelser som fångas upp i de enkäter som rektorer, lärare och elever ska svara på. Kunskap om dessa korrelationer är viktig och värdefull, men det vore än mer värdefullt att utforma ett nationellt system för kunskapsbedömning som på ett avgörande sätt förbättrar möjligheterna att genomföra kausal analys på lärar-, skol- och huvudmannanivå.

Minskat antal nationella prov

IFAU stödjer utredningens förslag att tidsåtgången för att genomföra nationella prov bör minska och betonar att det måste bli en minskning i tidsåtgång även när de obligatoriska bedömningsstöden införs.

IFAU är positvt till utredningens förslag om att nationella prov endast skall vara obligatoriska på gymnasiets sista kurs i respektive ämne. Förslaget innebär dock att en övergång till ämnesbetyg är nödvändig eftersom tidigare kursers betyg annars saknar ankring i externt granskade provresultat. IFAU anser att en sådan övergång skulle vara till gagn för gymnasieskolan.

IFAU stöder att muntliga prov i matematik avskaffas. IFAU anser också att användandet av muntliga prov som genomförs i grupp i språkämnen kan ifrågasättas. Elevens prestation på dessa prov påverkas med stor sannolikhet av gruppsammansättningen och kommer inte nödvändigtvis göra eleven rättvisa.

Det framgår inte fullt ut på vilket sätt nationella prov och obligatoriska bedömningsstöd egentligen skiljer sig åt annat än att de senare genomförs i årskurser där betyg inte sätts. Bägge prov ska rimligen ge en bild av vad eleven kan relativt kunskapskraven. IFAU har inte någon invändning mot att använda olika beteckningar för dessa prov, men understryker vikten av att resultaten för dessa obligatoriska bedömningsstöd samlas in till fullo, med provpoäng och annan information om anpassningar etc. Ur utvärderings- och forskningssynvinkel är det också av stor vikt att dessa prov genomförs under så likvärdiga förhållanden som möjligt och vid samma tidpunkt.

Digitalisering, datainsamling mm

IFAU är positivt till förslagen om digitalisering.

IFAU betonar vikten av att samla in information om anpassningsbehov, tidsåtgång samt fullständiga provpoäng och betyg i samband med de nationella proven och de obligatoriska bedömningsstödsproven.

Ökad likvärdighet i bedömning och betygssättning

IFAU anser inte att utredningen tillräckligt starkt betonar vikten av extern bedömning av de nationella proven och de obligatoriska bedömningsstöden. Problemet med lokal bedömning har inte endast att göra med lärarens begränsade förmåga att se objektivt på sina elever utan beror kanske framförallt på starka incitament på skol- och huvudmannanivå. Det finns enligt Hinnerich och Vlachos (2016) systematiska skillnader i hur fristående och kommunala skolor bedömer provsvar. Detta tyder på att det inte är lärares bedömningsförmåga i sig som är huvudproblemet utan på att problem med likvärdig bedömning kan kopplas till skolors incitament att leverera på papperet bra resultat. För att komma till rätta med detta förordar IFAU ett system där extern rättning tillämpas för de elevlösningar och andra provuppgifter som inte kan maskinrättas. Förslaget med medbedömning som presenteras i utredningen är intressant, men det framstår som onödigt kostsamt att låta varje elevlösning rättas av två personer. Dessutom uppstår problem med vem som ges tolkningsföreträde. Det är också viktigt att påpeka att objektiv extern rättning fordrar att den externa rättaren är helt oberoende av den huvudman vars prov hen rättar.

IFAU anser att utredningens förslag om koppling av betyg till NP-resultat inte är tillräckligt långtgående. IFAU bedömer det inte som troligt att lärares och rektorers tolkningar skulle bli mer likartade av att ändra instruktionen från att NP skall ”stödja betygssättningen” till att NP-resultat ”särskilt ska beaktas i betygssättningen”. Den föreslaga modellen för koppling av betyg till nationella provresultaten på gruppnivå är dock mycket intressant. IFAU har svårt att förstå motiven bakom den frivillighet i tillämpning av denna modell som utredaren lämnar öppet för. IFAU tror inte att frivillighet gynnar likvärdighet, snarare tvärtom. Att låta huvudmän avgöra, och Skolinspektionen via ”naming and shaming” beivra missbruk, kommer, enligt IFAU:s bedömning, inte att tillräckligt öka likvärdigheten i betygsättningen. Dessutom skadar bristen på förankring av betygen möjligheten att använda betyg som instrument för uppföljning och utvärdering av skolor och huvudmän. IFAU förespråkar en tydlig regel där rektor måste kunna motivera stora avvikelser mellan betyg och provresultat på skolnivå och där sanktioner kan vidtas mot skolor/huvudmän som har omotiverade avvikelser. I ett digitalt rapporteringssystem är det möjligt att på automatisk väg begränsa utrymmet för stora, omotiverade avvikelser.

Försöksverksamhet

Att på ett trovärdigt sätt avgöra hur digitalisering eller olika bedömningsmodeller påverkar bedömningarna för olika elevgrupper och olika frågetyper fordrar extern bedömning av elevlösningarna. IFAU förordar att exempelvis Skolinspektionen rättar om prov för de elever/skolor som ingår i försöket (samt för ett antal kontrollskolor) under flera provperioder före, under och efter försöket. Med tanke på de stora diskrepanser i rättningstraditioner som finns mellan olika skolor är det möjligheter att konkurrera om gymnasieplatser påverkas för elever vid deltagande skolor.

I utformningen av försöksverksamhet med olika bedömningsformer är det viktigt att beakta att en bedömare som är anställd eller har en koppling till skolans huvudman inte är att betrakta som extern. Det är alltså olyckligt om huvudmän själva anlitar/avlönar ”externa” bedömare.

I genomförande av försöksverksamhet är det av stor vikt att urval av försöksskolor/huvudmän görs slumpvis, samt att en kontrollgrupp finns för relevanta försök. Det är också viktigt att definiera vad försöken är avsedda att prova ut. Vad är att betrakta som ett framgångsrikt resultat? IFAU ifrågasätter hur det är möjligt att utvärdera hur trendmätningar med NKU fungerar om försöket bara pågår i en provomgång. Utan en jämförelse med t.ex. kunskapstrenden i PISA är det också svårt att veta om mätningen fungerar.

I utformning av lagstiftning och författningar gällande behandling av personuppgifter i samband med föreslagna försöksverksamheter, liksom i det slutligen genomförda systemet för nationell kunskapsuppföljning, är det av högsta vikt att tillgång till uppgifter för forskningsändamål tillgodoses och att detta tillåter analys på elev-, grupp-, skol-, huvudmanna- och regional nivå.

Kvalitetsarbete, betygsskala mm

IFAU är positivt till utredningens förslag om åtgärder för ökad kvalitet och stabilitet i de nationella proven och betonar att detta arbete är viktigt också när det gäller de obligatoriska och frivilliga bedömningsstöden. En internationellt välmeriterad, tekniskt kunnig kvalitetsgrupp är en god idé. IFAU noterar dock att tidigare åtgärder för att förbättra provens stabilitet över tid inte fungerat. Utredarens förslag liknar tidigare åtgärder, varför det bör analyseras vilka åtgärder som faktiskt kan ge effekt.

IFAU instämmer i utredarens kritik av den rådande betygsskalan och den ickekompensatoriska sammanvägningen av delmoment.

Utredaren problematiserar funktionsnedsattas behov av anpassning vid provgenomförande. Det är rimligt att proven utformas på ett sådant sätt som möjliggör för alla elever att ta samma prov. Det finns risker med att lämna för stora möjligheter för rektorer, lärare och föräldrar att påverka om elever genomför prov. Hellre än att se till att eleverna får så mycket undervisning de behöver, kan då skolans resultat lyftas genom att undanta elever. IFAU betonar dock att det är viktigt att elevers deltagande och behov av anpassning tas i beaktning i utvärderingar av skolors resultat.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Docent Anna Sjögren har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Professor Björn Öckert, deltagit.

Referenser

Tyrefors Hinnerich, Björn och Jonas Vlachos (2016). ”Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolar”. IFAU rapport 2016:10