Utdelningsbeskattning, företagens finanser och överlevnad

I det här projektet använder vi heltäckande finländska företagsdata för att skatta effekter av skatteregler på företagens finanser och överlevnadssannolikheter. Vi fokuserar på en reform av bolags- och utdelningsbeskattningen som inträffade i Finland år 2005, som genom en höjning av utdelningsskatten gjorde det mer fördelaktigt för vissa företag att behålla vinstmedel inom företaget. Tanken är att reformen innebär en skatteinducerad exogen variation i företagens finansiella ställning. I studien undersöker vi hur soliditet och förändringar i soliditet till följd av skattereformen, påverkade företagens resultat under den djupa lågkonjunkturen 2008–2009 (finanskrisen), då BNP i Finland minskade med nästan 9 procent.

Med hjälp av högkvalitativa administrativa skattedata jämför vi, med en difference-in-differences-ansats, företag som påverkades kraftigt av reformen med i övrigt liknande företag som inte mötte några större förändringar i sin beskattning.

Vår forskning adderar till diskussionen om det nordiska duala inkomstskattesystemet och hur ett sådant system fungerar under en ekonomisk nedgång. I det nordiska duala inkomstskattesystemet delas en företagares utdelningsinkomst mekaniskt upp i en del som beskattas som tjänsteinkomst och en del som beskattas som kapitalinkomst. I det finska systemet grundas denna uppdelning på företagets nettotillgångar – skillnaden mellan tillgångar och skulder. Ju större företagets nettotillgångar är, desto större del av inkomsten kan företagaren ta ut som utdelning till den lägre skattesatsen för kapitalinkomster. Detta incitament är starkast för ägare med hög marginalskatt på arbetsinkomster, det vill säga höginkomsttagare. Ett sådant system uppmuntrar i praktiken till att bygga upp kapital inom företaget, och det har i den finländska policydebatten hävdats att detta stärker företagens soliditet.