Ett likvärdigt betygssystem

IFAU har tagit del av utredningen och lämnar sitt yttrande utifrån myndighetens uppdrag att följa upp och utvärdera arbetsmarknads- och utbildningspolitik samt arbetsmarknadseffekter av socialförsäkringen.

Sammanfattning

IFAU är i huvudsak positivt inställt till utredningens förslag om att införa ett nytt, mer finskaligt betygssystem som kalibreras mot skolans resultat på nationella prov. IFAU konstaterar att många av utredningens förslag direkt följer av förslaget om nytt betygssystem. IFAU kommer därmed att begränsa sitt yttrande till de centrala förslagen, samt till de förslag och bedömningar där IFAU:s bedömningar avviker från utredaren och eller finner att viktiga perspektiv behöver lyftas.

• IFAU tillstyrker att nya betygskriterier som inte längre ställer specifika kunskapskrav för olika betyg införs (9.3.1).
• IFAU tillstyrker att betyg ska sättas efter en samlad bedömning över hela betygsskalan (9.3.7).
• IFAU tillstyrker att bedömningar om stöd, anpassningar och stimulans ska utgå från ämnets syfte och centrala innehåll och hur lätt eller svårt eleven har att tillgodogöra sig kunskaper (9.4.2).
• IFAU tillstyrker att mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skolpliktens upphörande i förtid, rätten att slutföra grundskolan efter skolpliktens upphörande och lovskolan elever ska bedömas i förhållande till elevens förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper som minst motsvarar betygskriteriet godtagbara kunskaper (9.4.3).
• IFAU tillstyrker anpassningen till det nya betygssystemet av skollagens skrivningar om skolpliktens upphörande (9.4.3).
• IFAU tillstyrker att elevers rätt till handledning och lovskola anpassas till det nya betygssystemet (9.4.3).
• IFAU tillstyrker utredningens förslag om meritvärdeskalibrering för grundskola och gymnasieskola (10.1).
• IFAU tillstyrker att det behöver genomföras slutprov i gymnasiet och att dessa måste begränsas till ett antal ämnen (11.2.2).
• IFAU tillstyrker att meritpoängen avskaffas, men anser att andra åtgärder behövs för att motivera läsning av moderna språk (11.2.4).
• IFAU tillstyrker att skolor ska rapportera in betyg efter avslutat nivå i ett ämne (11.3)
• IFAU tillstyrker att meritvärdet baseras på 50 procent prov och 50 procent betyg om elevunderlaget som skriver prov är för litet för att kalibrering ska vara möjligt (12.2, 12:5).
• IFAU tillstyrker att elever på introduktionsprogram ska få göra grundskolans prov för att bli behöriga till gymnasiet (12.4).
• IFAU tillstyrker att meritvärden för elever i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska beräknas enbart utifrån en elevs genomförda nationella slutprov samt att nationella slutprov i samma ämnen som i gymnasieskolan införs (13.3).
• IFAU tillstyrker att nationella slutprov i kommunal vuxenutbildning ska genomföras samtidigt som proven i gymnasieskolan, men att det även ska finnas tillfällen på hösten (13.3.2).
• IFAU tillstyrker de föreslagna behörighetsreglerna till gymnasieskolan förutsatt att nya yrkesprogram med lägre studietakt införs. Om nya yrkesprogram inte införs förordar IFAU att även elever med meritvärde under 4 måste ges tillträde till yrkesprogram (15.2).
• IFAU tillstyrker att elever ska ha möjlighet att komplettera sin behörighet för att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan (15.2.5).
• IFAU tillstyrker förslagen om behörighetsregler och platsfördelning på högskolan (15.4.1)
• IFAU tillstyrker förslagen om att införa bedömningssamråd (16.4.1).
• IFAU delar bedömningen att det kan behövas bestämmelser om vad som utgör relevanta kunskapsområden för att säkerställa att hela kurs- eller ämnesplanens kunskapsdomän betygssätts (16.4.2).
• IFAU delar bedömningen att eleverna behöver veta när de bedöms och inte (16.4.3).
• IFAU tillstyrker att bestämmelsen om att elevens resultat på det nationella provet särskilt ska beaktas vid betygsättning tas bort. IFAU stödjer också förslaget att de nationella proven i årskurs 6 i grundskolan och årskurs 7 bör göras om till prov som syftar till att stödja bedömning av elevers utvecklingsbehov inom ämnet (16.4.4).
• IFAU delar bedömningen att yrkesprov bör införas för att säkerställa kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning så att elever efter genomgången yrkesutbildning har erforderlig kompetens för det tänkta yrkesområdet och därigenom blir anställningsbara (16.4.5).
• IFAU tillstyrker utredningens förslag om nationella prov och slutprov och att Skolverket ska ha ansvar för dessa (17.1).
• IFAU tillstyrker att proven ska skalas om efter det att proven är genomförda och bedömda. IFAU delar bedömningen att proven ska ha poängskalor som bibehåller, och undviker att reducera, mängden information samt att skalning ska ske genom årsvis standardisering och att proven ska genomföras på samma tidpunkt i hela landet (17.1.3).
• IFAU delar bedömningen att utprövning av uppgifter för kommande prov bör inkluderas i de nationella slutproven (17.1.5).
• IFAU tillstyrker att Statens skolverk ska ansvara för att samtliga nationella slutprov bedöms centralt och att de ska konstrueras på ett sätt som möjliggör automaträttning och central bedömning (17.1.5).
• IFAU delar bedömningen att nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6 bör ha som syfte att stödja bedömning av elevers utvecklingsbehov inom ämnet (17.3).
• IFAU tillstyrker att Statens skolverk ges i uppdrag att utreda hur fusk och oegentligheter vid nationella slutprov ska hanteras och definieras (17.4.5).
• IFAU delar bedömningen att ett nationellt system för trendmätning behövs. IFAU anser att exakt utformning behöver utredas vidare (18.2).
• IFAU tillstyrker tidsplanen och förslag kring genomförande samt att Skolinspektionen ska får tillsynsansvar (20.1.1–20.3.3).

Motiveringar till IFAU:s ställningstaganden och kommentarer till förslag och bedömningar

9.2 En betygsskala 1–10

IFAU tillstyrker förslaget att införa fler betygssteg, samt att göra avståndet mellan skalstegen likvärdiga. Ett jämnt avstånd mellan betygsstegen utgör en viktig förändring eftersom det motverkar dagens snedvridna incitament för skolor att fokusera oproportionerligt mycket på elever nära godkäntgränsen. Därtill utgör nuvarande stora steg mellan icke godkänt och godkänt en betydande tröskel för elever med svaga skolresultat.

9.3.1 Nya betygskriterier som är stödjande vid betygssättningen

IFAU tillstyrker införandet av nya betygskriterier som inte bygger på specifika kunskapskrav för olika betygssteg. Det är dock viktigt att nivån för godtagbara kunskaper inte sätts så högt att många elever inte kan nå den, ens med stödinsatser. IFAU bedömer också att lärarna kommer att behöva tillgång till bedömningsstöd för att kunna sätta rättvisande betyg. IFAU erfar att lärare idag använder innehållet i de nuvarande nationella proven som stöd för utformning av undervisning och bedömning. Utformningen av slutprov med fokus på flervalsfrågor och uppgifter som enkelt kan maskinrättas kan därmed bli styrande för undervisningen även framgent, oavsett vad som står i styrdokumenten. Detta behöver beaktas i provkonstruktionen för att undvika att undervisningen blir för snäv eller olikvärdig beroende på olika lärares och skolors tolkningar och drivkrafter. IFAU noterar vidare att avskaffandet av tydliga målbeskrivningar på varje betygssteg kan motverka en undervisning som syftar till att bocka av bedömningskriterier snarare än att främja lärande.

9.3.7 Sammantagen bedömning över hela betygsskalan

IFAU tillstyrker förslaget att betyg ska grundas på en samlad bedömning över hela betygsskalan. En sådan modell minskar risken att enstaka svagheter ges oproportionerlig vikt i bedömningen.

9.4.2 Extra anpassningar och särskilt stöd

IFAU tillstyrker att bedömningen av behovet av stöd ska utgå från ämnets syfte och centrala innehåll samt elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Samtidigt finns risk att stödinsatser uteblir för elever som uppvisar brister i vissa moment eller färdigheter, men som bedöms kunna kompensera för dessa genom andra styrkor. IFAU anser att elever ska ha rätt till stöd för att avhjälpa även avgränsade inlärningssvårigheter för att därmed ge dem möjlighet att nå så långt som möjligt i den nya betygsskalan. Troligen kommer fler elever också vara i behov av insatser i de tidiga årskurserna, vilket idag förekommer relativt sällan (Holmlund mfl., 2020)

9.4.3 Mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skolpliktens upphörande i förtid, rätten att slutföra grundskolan efter skolpliktens upphörande och lovskolan

IFAU tillstyrker att beslut om mottagande i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan, placering i resursskola, skolpliktens upphörande i förtid, rätten att slutföra grundskolan efter skolpliktens upphörande och lovskolan elever ska grundas på elevens förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper motsvarande betygskriteriet för godtagbara kunskaper. IFAU tillstyrker också att skollagens skrivningar om skolpliktens upphörande anpassas till det nya betygssystemet.

Det är dock angeläget att minderåriga elever med potential att nå högre betyg inte i förtid tas ur skolan. Även om det sannolikt är få som kommer att välja detta, bör elevens rätt till fortsatt skolgång och utveckling av sin fulla potential säkerställas.

IFAU tillstyrker vidare att rätten till handledning på modersmål och lovskola anpassas till det nya systemet, men anser att det bör finnas större generositet i tilldelningen av sådan undervisning. Särskilt förespråkar IFAU att lovskola eller andra extraundervisning erbjuds redan i lågstadiet för att stärka utvecklingen av grundläggande färdigheter, exempelvis i läsning och matematik.

10.1 Huvudförslag: meritvärdeskalibrering

IFAU tillstyrker förslaget om meritvärdeskalibrering men vill framhålla vikten av att kalibreringen tar hänsyn till att lärarsatta betyg kan vara mer eller mindre rättvisande i olika delar av fördelningen. Det krävs därför en noggrann analys av möjliga kalibreringsalgoritmer.

IFAU vill betona att det nya systemet med externt rättade prov och kalibrering sannolikt medför att en icke obetydlig andel av eleverna fortsatt inte kommer att uppnå behörighet till nationella program. Det är därför angeläget att dessa elever ges tillträde till de föreslagna yrkesprogrammen med lägre studietakt och mindre teoretiskt innehåll.

IFAU konstaterar att lärarna föreslås sätta betyg innan nationella prov genomförts. Detta kan leda till att skolor ger fler lokala prov, vilket riskerar att öka elevers och lärares prov- och arbetsbörda, men också till bristande likvärdighet i bedömningsunderlagen. IFAU finner inte utredningens argument för att lärarna inte ska ha stöd av elevresultaten på de nationella proven i sin egen betygssättning helt övertygande, annat än att det möjliggör att förlägga proven som slutprov och att det blir två helt oberoende mätningar. Att lärarnas betyg är en god och tillförlitlig signal på elevernas kunskaper förutsätter, enligt IFAU, att lärarnas förmåga att sätta betyg är mycket god även i avsaknad av det stöd som de nuvarande nationella proven ger. IFAU menar därför att Skolverket behöver tillhandahålla adekvat stöd för lärarnas betygssättning i ämnen med och utan slutprov. IFAU menar vidare att utredningens förslag, att skolor endast ska få återkoppling på snittbetyg per ämne, inte är tillräckligt underbyggt. Fullständig återkoppling till skolan är nödvändig för att möjliggöra utvärdering och förbättring av betygssättningen samt för att identifiera systematiska skillnader och eventuell diskriminering i bedömningen.

IFAU finner det rimligt att 30 procent av meritvärdet ska baseras på provresultat och 70 procent på kalibrerade betyg. Det motiveras av att bedömning inom skolor är ojämlik, att det finns en risk att elever annars skulle utebli från de nationella proven, samt att förslaget stärker elevernas incitament att anstränga sig på proven. IFAU ser dock en risk att den ökade betydelsen av nationella prov för elevernas meritvärde kan medföra stress för eleverna och att tur eller otur i urvalet av frågor kan få mer långtgående konsekvenser än idag. Det vore därför önskvärt att minska provens vikt på sikt, förutsatt att kvaliteten i betygssättningen förbättras genom bedömningsstöd, uppföljning och återkoppling.IFAU gör bedömningen att drivkrafterna för provstyrd undervisning kommer att stärkas av att proven i fem ämnen ges större betydelse för elevers meritvärden. IFAU bedömer därför att det därmed kommer finnas än större behov än i dag av åtgärder som syftar till att garantera elevers rätt till undervisning i icke-provämnen och i moment som inte lätt låter sig mätas av de föreslagna nya slutproven.

11.2.2 Nationella slutprov på gymnasial nivå och
11.2.3 Provgenomförande och prov

IFAU tillstyrker införandet av nationella slutprov i gymnasieskolan i ett begränsat antal ämnen. Det är dock är problematiskt att antalet prov varierar mellan programmen och att prov vissa ämnen (exempelvis moderna språk) helt saknas. Utredningen motiverar inte varför vissa program belastas med fler prov än andra. IFAU föreslår att man överväger en modell där skolor eller elever lottas till olika prov inom ett program, för att jämna ut provbördan och möjligen täcka in fler ämnen. Därtill föreslår IFAU centralt tillhandahållna prov i språk som stöd för undervisningen, även om dessa inte används i kalibreringen.

11.2.4 Meritpoängen avskaffas

IFAU tillstyrker att meritpoängen avskaffas men delar utredningens farhåga att intresset för moderna språk därmed kan minska. IFAU anser att särskilda åtgärder krävs för att stimulera språkstudier i grundskola och gymnasium, både med hänsyn tillkompetenskrav på arbetsmarknaden i en globaliserad värld och till den (underutnyttjade) potential som finns i svenska elevers varierande språkbakgrunder, inte minst i stora språk som tex arabiska och persiska

11.2.7 Det finns möjlighet att sprida ut elevers provgenomförande på flera år

IFAU tillstyrker att rektor ges möjlighet att tidigarelägga prov för kurser som avslutas före sista året, men betonar vikten av att nationella prov i huvudsak ges vid gemensamma tillfällen, inte minst för att underlätta för elever som byter skola.

11.3 Mer regelbunden inrapportering av betyg på gymnasial nivå

IFAU tillstyrker att skolor ska rapportera in betyg efter avslutad nivå i ett ämne.

12.2 Specialskolan och resursskolor och 12.5 Skolenheter eller program med få elever

IFAU tillstyrker att meritvärdet baseras på 50 procent prov och 50 procent betyg om elevunderlaget som skriver prov är för litet för att kalibrering ska vara möjligt. Däremot ifrågasätter IFAU varför denna fördelning även ska tillämpas i special och resursskolor där kalibrering faktiskt är möjlig. Huvudprincipen bör även för dessa skolor vara 30/70.

12.4 Introduktionsprogram

IFAU tillstyrker att elever på introduktionsprogram ska få göra grundskolans prov för att bli behöriga till GY. IFAU anser dock att elever med svaga grundskoleresultat i första hand bör ges tillträde till yrkesutbildning, men att språkintroduktion fortfarande kan behöva finnas.

IFAU menar att elever på introduktionsprogram behöver få möjlighet att genomföra grundskolans prov även på hösten för att snabbare få tillträde till gymnasieskolans nationella program. IFAU anser vidare att elever som inte klarat grundskolans prov under vårterminen i årskurs 9 bör ges en möjlighet till undervisning och stöd under sommaren för att göra prov i slutet av sommaren för att uppnå behörighet.

13.3 Meritvärdering i komvux på gymnasial nivå och 13.3.2 Provgenomförande

IFAU tillstyrker att meritvärdet i komvux grundas enbart på nationella slutprov och att proven genomförs vid samma tillfällen som i gymnasieskolan, men att ett extra tillfälle bör erbjudas under hösten.

13.4 Mer regelbunden inrapportering av betyg på gymnasial nivå

IFAU tillstyrker förslaget att i skollagen införa en skyldighet för huvudmän att lämna in uppgifter om betyg från avslutade nivåer i ett ämne till Statens skolverk.

15.2 Ändrade behörighetsregler för tillträde till gymnasieskolan

IFAU tillstyrker de föreslagna behörighetsreglerna under förutsättning att nya yrkesprogram med lägre studietakt införs. Om så inte sker, anser IFAU att även elever med meritvärde under 4 ska ges behörighet till yrkesprogram. Detta eftersom extern rättning av nationella prov och kalibrering av betygen riskerar öka andelen elever som inte når behörighet till nationella program. IFAU betonar vikten av att även dessa elever under gymnasietiden får stöd att stärka sina kunskaper i de ämnen där de inte nått godtagbar kunskapsnivå i grund­skolan.

IFAU förordar att språkintroduktion ska ge elever förutsättningar att förvärva språkkunskaper för att sedan gå ett högskoleförberedande eller yrkesprogram. IFAU anser att man bör undvika att icke svensktalande elever som annars har goda akademiska förutsättningar hänvisas till yrkesprogram på grund av bristande svenska kunskaper.

IFAU delar bedömningen att nya yrkesutbildningar bör införas i enlighet med Utredningen om fler vägar till arbetslivets (SOU 2024:74) förslag, men med de kommentarer som IFAU har lämnat i tidigare remissvar. IFAU anser att det är rimligt att dessa utbildningar står öppna för dem som har gått igenom grundskolan. Givet att detta innebär att eleven har fått betyg och deltagit i prövning, gör IFAU bedömningen att de flesta elever bör klara att uppnå ett meritvärde på 1, alternativt ha godtagbara kunskaper i minst tre ämnen. IFAU anser emellertid att det kan behöva göras en bedömning och prognos, när det nya betygssystemet har införts och justera antagningskraven så att elever inte stängs ute från utbildning. IFAU anser att det behövs en realistisk plan för att stötta de elever som inte når upp till behörighetskraven så att också de ges förutsättningar att försörja sig i framtiden.

IFAU förordar att dessa elever ges möjlighet att komplettera sina kunskaper under sommaren efter årskurs 9. IFAU anser dessutom också att formerna för att stötta dessa elevers lärande, tex intensivundervisning, handledning, lovskolor, behöver utvärderas vetenskapligt.

15.2.5 Behörighet och meritvärde för elever på introduktionsprogram och nya yrkesprogram

IFAU tillstyrker att elever på introduktionsprogram ska ges möjlighet att komplettera sin behörighet genom betyg eller genomförda nationella prov, i syfte att kunna gå vidare till nationella program eller nya yrkesutbildningar.

15.4.1 Ändrade behörighetsregler samt ändrade regler vid platsfördelning vid urval

IFAU tillstyrker förslagen om behörighetsregler och platsfördelning på högskolan

16.4.1 Bedömningssamråd för likvärdighet inom skolor och program

IFAU tillstyrker förslagen om att införa bedömningssamråd.

IFAU anser också att skolor med utgångspunkt i den fullständiga återkoppling de bör få om elevernas provresultat som en del av sitt kvalitetsarbete bör utveckla likvärdigheten i skolans och lärarnas betygssättning och motverka diskriminering och särbehandling.

16.4.2 Betygsunderlag

IFAU delar bedömningen att det kan behövas bestämmelser om vad som utgör relevanta kunskapsområden för att säkerställa att hela kurs- eller ämnesplanens kunskapsdomän betygssätts, men också för att säkerställa att eleverna faktiskt får undervisning på dessa områden.

16.4.3 Ökad transparens ur ett elevperspektiv

IFAU delar bedömningen att eleverna behöver veta när de bedöms och inte, samt att det i skolan måste finnas utrymme för risktagande och misslyckanden utan att detta får negativa konsekvenser på betygen.

16.4.4 Att särskilt beakta nationella prov

IFAU tillstyrker att bestämmelsen om att elevens resultat på det nationella provet särskilt ska beaktas vid betygsättning tas bort. IFAU stödjer också förslaget att de nationella proven i årskurs 6 i grundskolan och årskurs 7 bör göras om till prov för att stödja bedömning av elevers utvecklingsbehov inom ämnet. IFAU vill dock betona vikten av att de nya proven mäter kunskaper över hela betygsskalan och att resultaten för såväl låg- som högpresterande elever blir rättvisande.

16.4.5 Yrkesprov

IFAU delar bedömningen att yrkesprov bör införas på gymnasiala yrkesutbildningar för att säkerställa att elever har erforderlig kompetens och därigenom är anställningsbara.

17.1 Förslag om nationella prov och nationella slutprov 17.1.1 Ansvar och organisation för nationella slutprov 17.1.2 Justera ramverk och informera om det nya syftet

IFAU tillstyrker utredningens förslag om nationella prov och slutprov, samt att Skolverket ska ha ansvar för dessa. Återigen betonar IFAU vikten att proven mäter kunskaper över hela fördelningen.

17.1.3 Poäng för varje provutgåva ska skalas om efter provens genomförande

IFAU tillstyrker att proven ska skalas om efter det att proven är genomförda och bedömda. IFAU delar bedömningen att proven ska ha poängskalor som bibehåller, och undviker att reducera, mängden information samt att skalning ska ske genom årsvis standardisering och att proven ska genomföras vid samma tidpunkt i hela landet.

IFAU vill dock påpeka att regelverket för standardisering av proven i förekommande fall kan behöva ta hänsyn till stora förändringar i  elevpopulationens sammansättning, exempelvis vid stora flyktingströmmar eller pandemier som gör att en stor andel av eleverna inte kan skriva proven.

17.1.4 Utprövning av uppgifter i nationella slutprov

IFAU delar bedömningen att utprövning av uppgifter för kommande prov bör inkluderas i de nationella slutproven.

17.1.5 Central rättning ska införas för samtliga nationella slutprov 17.1.6 Nationella slutprov ska konstrueras för att automaträttas och bedömas centralt

IFAU tillstyrker att Statens skolverk ska ansvara för att samtliga nationella slutprov bedöms centralt och att de ska konstrueras på ett sätt som möjliggör automaträttning och central bedömning. IFAU vill betona att centralt rättade prov är en grundläggande förutsättning för att likvärdighet skall kunna uppnås.  Eftersom proven oundvikligen kommer att påverka undervisningen är det emellertid centralt att fånga även mer komplexa kunskaper och resonemang. IFAU bedömer att detta är möjligt givet alltmer avancerade AI-baserade språkmodeller.

17.3 Prov som inte berörs av utredningens förslag

IFAU delar bedömningen att nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6 bör ha som syfte att stödja bedömning av elevers utvecklingsbehov inom ämnet.

IFAU vill dock betona att det förutsätter att de nationella proven i årskurs 3 omarbetas så att de mäter kunskaperna för elever med olika kunskapsnivåer. Det bör dessutom särskilt tydliggöras att elevernas poängresultat bör samlas in i sin helhet för att förbättra möjligheter till utvärderingar och att följa resultatutvecklingen i skolan.

17.4.5 Förslag om hur oegentligheter vid nationella slutprov ska förebyggas och åtgärdas 17.4.6 Uppföljning av oegentligheter och fusk

IFAU tillstyrker att Statens skolverk ges i uppdrag att utreda hur fusk och oegentligheter vid nationella slutprov ska hanteras och definieras. IFAU vill betona att utredningens förslag innebär att de nationella proven får större betydelse för elever, lärare och skolor, vilket medför att drivkrafterna att fuska blir starkare. Omfattningen av fusk och oegentligheter i samband med provgenomförande kontinuerligt behöver därför följas upp.

18.2 Nationell trendmätning

IFAU delar bedömningen att ett nationellt system för trendmätning behövs, men anser att exakt utformning behöver utredas vidare.

20.1.1 Ikraftträdande och tillämpning av förslagen 20.2.1 Elever ska slutföra utbildning inom samma betygssystem 20.3.1 Skolverket ska ansvara för genomförande och implementering av förslagen 20.3.2 UHR ska ansvara för genomförande och implementering av förslagen 20.3.3 Skolinspektionen ska genomföra inspektioner

IFAU tillstyrker tidsplanen och förslag kring genomförande samt att Skolinspektionen får tillsynsansvar. IFAU kan konstatera att den omfattande förändringen av betygssystemet är mycket svår att utvärdera, eftersom den sker för alla elever samtidigt. Det är därför angeläget att skapa goda förutsättningar för att undersöka hur införandet av utredningens förslag påverkar elever vid olika skolor och med olika prestationsnivåer. Det kan ske genom att snarast samla in poängresultaten på de nuvarande nationella proven och inte - som idag - bara samla in endast provbetyg. Det bör påpekas att skolornas uppgiftslämnarbörda inte nämnvärt skulle påverkas av en sådan förändring, då provbetygen bestäms utifrån poängresultaten. De nationella proven i årskurs 3 och 6 bör också snarast omarbetas så att de fångar resultat över hela kunskapsfördelningen. Utprövningen av de nya proven kan med fördel provas på slumpvist utvalda skolor för att utvärdera hur förändrad provutformning påverkar elevernas kunskapsutveckling.

 

I detta ärende har generaldirektören Martin Söderström beslutat. Docent Anna Sjögren har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också Professor Björn Öckert deltagit.