Sidans innehåll
Utbildning är centralt i barns, ungdomars och många vuxnas liv, från förskola till högskola och vuxenutbildning. De direkta kostnaderna för utbildning är personal och lokaler. För den som väljer att utbilda sig istället för att arbeta är uteblivna inkomster den största kostnaden. Intäkterna uppstår istället senare om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknad och samhälle.
I utbildningsekonomisk forskning studerar vi hur olika utbildningssatsningar påverkar människors välfärd, deras framgång på arbetsmarknaden samt ekonomin i stort. En översikt av utbildningsforskningen finns i Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? eller Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter - vad säger forskningen?
Det kan ta tid innan det går att utvärdera arbetsmarknadseffekterna av enskilda åtgärder eftersom personerna först måste genomgå utbildning och sedan komma ut på arbetsmarknaden. Därför är det vanligt att forskningen undersöker faktorer som erfarenheterna visat är kopplade till framgång på arbetsmarknaden, t.ex. betyg och testresultat eller mått på motivation, uthållighet och disciplin.
Vi studerar hur personers färdigheter, välfärd och situation på arbetsmarknaden påverkas av tid i utbildning, studieinriktning och utbildningsanordnare; resurser i utbildningssystemet; utbildningens organisation samt familjebakgrund och incitament för utbildning.
Nya rapporter
Sök igenom alla rapporter.
Alla rapporter-
Familjebakgrund och familjebildning. Grundskolereformens betydelse för äktenskapssortering.
Helena Holmlund
-
Studiebidrag i stället för lån? Effekten av rekryteringsbidraget för studiedeltagande och arbetsmarknadsutfall
Gunnar Brandén
-
Vad förväntar sig gymnasieelever om avkastningen på högre utbildning?
Nikolay Angelov Per Johansson Mikael Lindahl Ariel Pihl
-
Hur påverkas barns utveckling av mer egentid med en förälder
Anna Sjögren Malin Tallås Ahlzén
-
Lyfter Matematiklyftet matematikkunskaperna?
Erik Grönqvist Björn Öckert Olof Rosenqvist
-
Högre behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram ökade inflödet till aktivitetsersättningen
Vivika Halapuu
Nya working papers
Sök igenom alla working papers.
Alla working papers-
Preferences and opportunities in the marriage market. How comprehensive schooling made the wealthy marry down.
Helena Holmlund
-
Replacing student grants with loans. Evidence from a Swedish policy reform.
Gunnar Brandén
-
Earnings expectations and educational sorting. An ex-ante perspective on returns to university education
Nikolay Angelov Per Johansson Mikael Lindahl Ariel Pihl
-
Learning-by-doing and productivity growth among high-skilled workers: evidence from the treatment of heart attacks
Stefan James Bo Lagerqvist Petter Lundborg Johan Vikström
-
Human capital effects of one-on-one time with parents. Evidence from a Swedish childcare access reform
Anna Sjögren Malin Tallås Ahlzén
-
Does the ‘Boost for Mathematics’ Boost Mathematics?
Erik Grönqvist Björn Öckert Olof Rosenqvist
Remissvar
Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning
Kampen om tiden – mer tid till lärande (SOU 2021:30)
Forskare/utredare
Forskning på gång
-
Arbetskraftsbrist inom vården och vårdens kvalitet: Effekter av arbetskraftsmigration bland vårdpersonal
-
Skolstängningar och undervisning på distans under Coronapandemin – förväntade effekter på studieprestationer i de nordiska länderna
-
Kan förskollärarstudenter lära sig undervisa i naturvetenskap?
-
Effekten av ökade incitament för höga betyg på elevers skolprestation
-
Försörjningsstöd och familjers välfärd
-
Inkomstförväntningar och selektion till högre utbildning