Utbildning är centralt i barns, ungdomars och många vuxnas liv, från förskola till högskola och vuxenutbildning. De direkta kostnaderna för utbildning är personal och lokaler. För den som väljer att utbilda sig istället för att arbeta är uteblivna inkomster den största kostnaden. Intäkterna uppstår istället senare om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som värdesätts på arbetsmarknad och samhälle.

I utbildningsekonomisk forskning studerar vi hur olika utbildningssatsningar påverkar människors välfärd, deras framgång på arbetsmarknaden samt ekonomin i stort. En översikt av utbildningsforskningen finns i Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? eller Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter - vad säger forskningen? 

Det kan ta tid innan det går att utvärdera arbetsmarknadseffekterna av enskilda åtgärder eftersom personerna först måste genomgå utbildning och sedan komma ut på arbetsmarknaden. Därför är det vanligt att forskningen undersöker faktorer som erfarenheterna visat är kopplade till framgång på arbetsmarknaden, t.ex. betyg och testresultat eller mått på motivation, uthållighet och disciplin.

Vi studerar hur personers färdigheter, välfärd och situation på arbetsmarknaden påverkas av tid i utbildning, studieinriktning och utbildningsanordnare; resurser i utbildningssystemet; utbildningens organisation samt familjebakgrund och incitament för utbildning.