Kompletterande ersättningar en viktig del av inkomstskyddet

En mosaik av trygghetslösningar i ständig förnyelse

De flesta löntagare omfattas inte bara av de offentliga trygghetssystemen, utan även av ersättningar via kollektivavtal eller fackliga medlemsförsäkringar vid inkomstbortfall. De kompletterande ersättningarna är ofta nära samordnade med de offentliga systemen och deras utveckling varierar över tid samt mellan avtals- och försäkringsområden. När statens ersättningar halkade efter löneutvecklingen under 2000-talet fyllde avtalen i stor utsträckning ut inkomsten vid arbetslöshet och sjukfrånvaro för de grupper som täcks. Numer får dock fler ut en större del av den tidigare lönen från det offentliga systemet igen, och de kompletterade ersättningarna har blivit mindre viktiga på just dessa områden. Tjänstepensionerna har däremot ökat stadigt i betydelse, både i absoluta tal och i förhållande till den allmänna pensionen.

–Trygghetssystemet har blivit en mosaik av ersättningar med många olika bitar och de förnyas och omförhandlas ständigt i samband med att de offentliga systemen förändras. Deras stora betydelse ger delvis en ny bild av den svenska inkomsttryggheten som universell och allomfattande, säger Axel Cronert

–Samtidigt finns en risk att personer som har rätt till ersättning inte ansöker om den på grund av okunskap, fortsätter Lisa Laun.

Kompletterande ersättningar allt mer lika – men alla omfattas inte

Det finns skillnader mellan olika avtalsområden, men de olika kompletterande ersättningarnas regler och villkor har blivit alltmer lika varandra sedan 1960-talet.

Samtidigt täcks inte alla av det kompletterande inkomstskydd som beskrivs i rapporten. I den privata sektorn täcks exempelvis inte alla av kollektivavtal. Till det kommer den grupp som har svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden, eftersom de kompletterande ersättningarna baseras på inkomster från anställning.

Komplext system - mer forskning behövs

Rapportförfattarna lyfter också fram att systemets komplexitet riskerar att leda till att beslutsfattare får svårt att överblicka konsekvenserna av reformer då det är svårt att förutse hur incitamenten för olika grupper påverkas och hur olika parter reagerar på förändringen. Samtidigt kan olika lösningar vara ett uttryck för att inkomstskyddet anpassats efter skilda behov bland olika grupper på arbetsmarknaden.

Forskning om trygghetssystemen fokuserar nästan uteslutande på offentliga system och inte de kompletterande lösningarna. Forskarna hoppas därför att rapporten kan bidra med faktaunderlag och ny kunskap om en del av välfärden som sällan blir belyst.