Åtgärder för ett längre arbetsliv

Utredningen lämnar ett stort antal förslag, dels rörande regelverken kring pensionsålder, dels kring mer allmänna frågor kopplade till den senare delen av arbetslivet. Det finns också ett flertal förslag kring forskning och utvärdering. IFAU avstår från att lämna synpunkter på de konkreta förslagen rörande pensionssystemen. Nedan fokuserar vi huvudsakligen på frågor kring forskning och utvärdering, med särskild tyngdpunkt på de delar där betänkandet ser en möjlig roll för IFAU.

Allmänna kommentarer

IFAU delar utredningens bedömning att en ökad medellivslängd kräver en diskussion om hur arbetslivet kan förlängas. En höjd genomsnittlig pensionsålder är rimligen en viktig parameter i detta, och tanken om en riktålder kopplad till medellivslängden verkar rimlig. Samtidigt är det viktigt att systemet utformas så att individer som av olika skäl inte kan arbeta inte påverkas oproportionerligt negativt.

Här förefaller utredningen ha en väl positiv syn på de framtida förutsättningarna, rörande t.ex. allmänt förbättrad och minskad spridning i hälsa och att utvecklingen på arbetsmarknaden leder till att lågkvalificerade jobb förknippade med hälsorisker försvinner. IFAU:s bedömning utifrån svensk och internationell forskning är att det finns anledning att tro att det under lång tid kommer att finnas ett stort inslag av denna typ av arbeten, och att pensionssystemet måste kunna hantera betydande hälsoskillnader mellan olika delar av befolkningen.

IFAU har i ett tidigare remissvar (dnr 108/2012) lämnat synpunkter kopplade till ett antal andra frågor som utredningen belyser. Forskare från IFAU har också bidragit med en diskussion om (avsaknaden av) samband mellan äldres förvärvsarbete och ungdomsarbetslöshet (”Kan man pensionera bort ungdomsarbetslösheten? – en forskningsöversikt”, tillgänglig på utredningens webbplats).

Forskning och utvärdering kring pensioner och arbetsmiljö

IFAU instämmer i slutsatsen att det finns ett behov av ökad kunskap om effekter av arbetsmiljö och politik på detta område. Som anges i betänkandet är kopplingen mellan arbetsmiljö, hälsa och arbetslivsutträde ett viktigt område, men det är sannolikt att forskningen kommer att identifiera andra lika relevanta perspektiv för att få en förståelse för politikens effekter och förutsättningar.

Utredningen föreslår att en ny utvärderingsfunktion knyts till en befintlig myndighet (se nedan angående ev. roll för IFAU) eller organiseras som ett fristående institut. Ett alternativ skulle kunna vara att resurser utlyses för befintliga forskningsmiljöer att söka i konkurrens. Oavsett hur man väljer att organisera arbetet är det angeläget att satsningen är långsiktig och syftar till en gradvis kunskapsuppbyggnad. Det tar tid att samla in och bygga upp kompetens kring hanteringen av data, etablera samarbeten och genomföra projekt som faktiskt levererar ny och relevant kunskap. Många av de politikfrågor som ska besvaras är också per definition av långsiktig natur: hälsoeffekter av en arbetsmiljösatsning behöver ofta följas upp under en längre period; en god bild av effekter på arbetslivsutträde av en reform kräver många gånger en lång uppföljningshorisont.

Frågor med direkt koppling till IFAU

I flera sammanhang nämner betänkandet en möjlig roll för IFAU: (i) som möjlig organisation för den ovan diskuterade utvärderingsfunktionen; (ii) som mottagare av uppdrag och resurser för forskning kring pensionsinformation och arbetsutbud; (iii) som utförare av en utvärdering av arbetsmarknadsutbildning för äldre personer. Med anledning av detta vill IFAU framföra nedanstående.

• IFAU är negativt till tanken om att placera utvärderingsfunktionen för arbetsmiljöområdet på myndigheten. IFAU har redan idag ett brett uppdrag, men med en relativt sammanhållen kompetensprofil. En utvidgning till arbetsmiljöområdet skulle kräva omfattande förändringar av verksamheten och stora tillskott av forskningskompetens från fält där synergieffekterna med befintliga delar kan väntas bli begränsade. Dock är det smickrande att utredningen anser att IFAU kan tänkas stå modell för ett fristående institut, och vi skulle om så önskas självklart gärna bidra med våra erfarenheter i uppbyggnadsprocessen.
• IFAU är i grunden positivt till att ha en roll i ett forskningsprojekt kring effekter av pensionsinformation. Relaterade diskussioner förs idag mellan forskare vid IFAU och Pensionsmyndigheten. För att ett sådant uppdrag/projekt inte ska konkurrera ut annan verksamhet behöver man som utredningen föreslår knyta resurser till det. IFAU ser också att den lämpligaste formen på detta arbete är att omfattning, inriktning och tidsplan för forskningen bestäms i direkt dialog med berörda forskare som sedan förankrar projekten hos myndighetens ledning. Frågeställningarna är specifika och kompetensen finns hos en avgränsad grupp personer. Att lägga omfattande uppdrag kring dessa frågeställningar direkt på myndigheten riskerar att skapa problem liknande dem som beskrivits under punkten ovan.
• En bättre kunskap om hur arbetsmarknadspolitik i vid bemärkelse kan påverka äldres arbetsutbud och möjligheter på arbetsmarknaden är en viktig fråga. Relativt nya studier pekar på att det går att påverka arbetsmarknaden även för dessa grupper (se t.ex.”Tidigarelagda obligatoriska program för äldre långtidsarbetslösa – erfarenheter från 1990-talet”, Rapport 2012:7, IFAU; och ”Om förhöjt jobbskatteavdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre”, Rapport 2012:16, IFAU). Om man väljer att genomföra en försöksverksamhet med arbetsmarknadsutbildning i högre åldrar är det (som alltid) viktigt att den implementeras på ett sätt som gör en trovärdig utvärdering möjlig. IFAU vill i så fall delta i planeringen på ett så tidigt stadium som möjligt för att se vilken strategi som är lämplig och kunna påverka utformningen av försöket. 

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. I den slutliga handläggningen har också professor Anders Forslund deltagit.