Höjt tak för rutavdrag

Förslaget innebär (som påpekas i promemorian) en återgång till det regelverk som gällde före den 1 januari 2016, då ett tak på 25 000 kronor för RUT-avdrag infördes. Inför den regeländringen gjorde IFAU bedömningen att reformen skulle ha begränsade effekter på sysselsättningen, helt enkelt eftersom få under 65 år köper så mycket RUT-tjänster att de berördes av det sänkta taket (Remissvar 2015-04-28, dnr 57/2015). Av samma skäl gör vi nu bedömningen att sysselsättningseffekter, fiskala effekter samt fördelnings­effekter av att återställa taket till 50 000 kronor sannolikt är små.

Ett alternativ skulle kunna vara en modell där husavdragets tak räknas upp med prisbasbeloppet eller något mer specifikt prisindex för att ta hänsyn till inflationen. En beloppsgräns som är konstant över tid i nominella termer kommer sjunka i reala termer om priserna på dessa tjänster ökar. Det finns dock ett enkelhetsargument för att använda nominella ”runda tal” som inte ändras från år till år. Den typen av förutsägbarhet gör det lättare för skattebetalare att lära sig och förstå reglerna.

ROT-och RUT-avdraget (husavdraget) räknas idag ihop och får sammanlagt uppgå till maximalt 50 000 kronor per person och år (dvs. 100 000 kronor för ett hushåll med två vuxna). Maximalt RUT-avdrag för individer under 65 år är dock före den föreslagna reformen maximalt 25 000 kronor per person och år (dvs. 50 000 kronor för ett hushåll med två vuxna). Det går att argumentera för att regelverket blir enklare utifrån skattebetalarens perspektiv om det sammanlagda ROT-och RUT-avdraget får uppgå till maximalt 50 000 kronor per år, utan någon separat restriktion på hur stort just RUT-avdraget får vara.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Håkan Selin har varit föredragande.